Vår käre bror,
Skillnaderna mellan filosofiska skolor rör sig kring de metoder och paradigm som tillämpas vid mötet med problem.
Till exempel, medan den ena sidan agerade utifrån en transcendent verklighetsuppfattning och paradigm när det gällde existensfrågan, antog den andra sidan en reduktionistisk och konkret inställning. Den ena sidan använde mer konceptuella relationer, medan den andra sidan använde mer av det konkreta. I detta avseende spelar det ingen roll vilken filosofisk skola man tillhör.
Men det grundläggande paradigmet eller det önskade målet antas när det är till förmån för den sida som man vill slita ner i den politiska kampen i en viss tid eller period.
Existentialismens tankegång har sina former, som hos Sartre, liksom hos Heidegger eller Kierkegaard.
Exempel på skepticism som inte har nått till skepticism i dess renaste form kan man även finna hos Augustinus eller Gazzali.
Frågan är vad som är viktigt i detta sammanhang.
Förutom den upplysningstänkande västerländska synen som ser det på ett visst sätt, finns det filosofer som ser det på ett annat sätt.
Metoderna och stilarna som båda grupperna använder vid filosofiskt resonerande är dock nära besläktade. Skillnaden beror på det önskade målet och det paradigm som man utgår från.
En filosofisk strävan orsakar skada genom att rikta sig mot individen.
Att använda den välsignelsen inom dess gränser är dock en legitim och nödvändig strävan. Men vi har överstigit dessa gränser och lever i en ego-centrerad era under den senaste hundraåren.
Både traditionella och moderna filosofiska system har som slutgiltigt mål människans lycka. Utifrån de etablerade metafysikerna och epistemologierna framgår en viss moralisk och politisk syn.
Det är uppenbart att det som råder i världen i dag inte ger de flesta människor fred och lycka.
Det är inte genom att förneka människans andliga och tro-baserade sida, liksom det inte är genom att ignorera människans rationella sida.
Det viktiga är att skapar perspektiv i alla system där dessa två egenskaper kan fungera tillsammans.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
