– Man frågade profeten: ”Vem är Sebe’? Är det en man, en kvinna, ett berg, ett djur eller en plats?” Han svarade: ”Han är namnet på en man bland araber; han fick tio barn, sex av dem var goda och fyra var onda.”
– Är denna hadis autentisk?
– Vem är Sebe-folket?
– Kan du förklara verserna?
Vår käre bror,
Sebe, som har tio barn
Detta ämne nämns i sura Seba.
”Sebe”
handlar om vem som är vem.
Enligt en överlevering från Abdullah ibn Abbas kom en man till Profeten (fred och välsignelser vare med honom) och…
”Vad är orsaken? Är det en man, en kvinna eller jorden?”
frågade han.
Profeten Muhammed (fred och välsignelser vare med honom) sade:
”Han var en man och fick tio söner. Sex av dem bosatte sig i Jemen och fyra i Syrien. De i Jemen var Mezhic, Kinde, Ezd, Eshar, Enmar och Himyer. De i Syrien var Luham, Cüzam, Amile och Gassan.”
Ibn Kathir, som återberättar detta,
”Denna hadis har en god överföringskedja (isnad), men hadis-imamerna har inte rapporterat den i sina böcker.”
står det.(1)
Denna berättelse har även nämnts på ett annat sätt.(2)
Vem är Sebe-folket?
Jemen
till sitt folk och sina kungar
Sebelarna
De kallades Tubba. Bland dem fanns Tubba, och bland dem fanns Belqis, hustru till profet Suleiman. De levde i sina länder i komfort och välsignelser, till avund för alla. Överflödet av deras försörjning, deras rika skördar och fruktträd, gav dem ett bekvämt liv. Gud, den Högste, sände profeter till dem för att de skulle äta av det som Han gav dem, erkänna Hans enhet, vara tacksamma och tjäna Honom.
De förblev så länge Gud ville.
Sedan vänder de sig bort från det som de har befallits. Då kommer straffen över dem.
De straffades genom att en översvämning skickades över dem.
och Sebes land blev jävsla.
Verser om Sebe
”Sebe”
Här följer översättningar av de verser som innehåller ordet:
Ja, det fanns ett stort tecken på Sebas folk i deras bosättningar: två trädgårdar, en till höger och en till vänster. ”Ät av det som er Herren har givit er och ge honom tack. Vilken god stad, vilken förlåtande Herre!”
Men de vägrade att lyssna. Då skickade vi en översvämning över dem. Vi förvandlade deras två trädgårdar till två trädgårdar med bitter örnsvamp, örnsvamp och ett fåtal sederträd.
Vi straffade dem på detta sätt för deras ondankbarhet. Vi straffar bara de ondankbara.
(Sebe, 34/15-17)
Efter att ha nämnt de två tacksamma tjänarna, profeterna David och Salomo, som goda föredömen i de föregående verserna, nämner Gud den Höge ett dåligt föredöme,
Sebe-folket, ett ondankbart samhälle
han/hon/det/detta/dessa väcker uppmärksamhet på vad han/hon/det/detta/dessa har upplevt.
I dessa verser beskrivs hur Sebas folk har mottagit så många välsignelser och
–som sägs ha gjorts av treton profeter (3)
– trots varningar vänder de sig bort från att tjäna Gud och vara tacksamma mot Honom, och därför straffas de med en stor översvämningskatastrof, och på grund av deras olydnad förvandlas deras bördiga jordar till ödemark, och deras välsignelser till berövningar.
Grundaren
Sebe b. Yeşcüb
Eftersom personen hette så, fick staten och den stam han styrde detta namn. Det har gjorts olika förklaringar angående hur personen fick detta namn.
Orsakshantering
Som nämns i vers 15
”Sebe”
inte en person, utan ett ord
ett samhälle
Det är uppenbart vad som avses.
Orsakshantering
–Som det beskrivs i verserna 22-44 i sura Neml–
Under drottning Belqis’ regering bekäntlade de sin lojalitet till profet Salomo; denna stam, som vid den tiden dyrkade solen, lyssnade till profet Salomo’s bud och antog monoteismen.(4)
Me’rib, som var huvudstaden i Seba (Saba) staten.
(I turkiska verk används oftast stavningen ”Marib” eller ”Ma’rib”),
Den ligger i Sebe-slätten, som vattnas av Zenne (Azana)-dalen, som sträcker sig öster om Balak-berget och har lämnat ett enormt lager av lera genom årtusenden, vilket skapat gynnsamma förhållanden för växtlighet, på 1160 meters höjd över havet.
Den nuvarande staden med samma namn ligger öster om Sana, inom de gamla stadsmurarna, på en plats där det förr fanns en enorm ruin.
Sebe-landets rikedom
Landets rikedom grundade sig på två grundläggande orsaker:
1.
Folket visade ett stort intresse för handel och kontrollerade kryddvägen, som gick från Me’rib norrut mot Syrien och österut mot Zufar på Arabiska havs kuster, och som därmed förband dem med Indien och Kina.
2.
De Sebeliska kungarna, som hade sin huvudstad i Me’rib, var berömda i historien för att de under hundratals år byggde fantastiska dammar, vallgrafter och bevattningssystem, vars imponerande ruiner har överlevt till denna dag. (5)
Klassiska historiska och geografiska källor innehåller rika och intressanta beskrivningar av Sebes lands natursköldigheter, dess tempererade klimat och dess jordbruksmarkens bördighet.(6)
Även i dessa källor,
”Seylü’l-Arim”
Det finns olika berättelser och levande skildringar om hur den stora katastrofen, som är känd som, inträffade och vilka konsekvenserna var. Historiker ger dock olika datum för när vallgraven kollapsade, varierarande mellan 400-talet f.Kr. och 600-talet e.Kr.; denna skillnad kan förklaras med att katastrofen upprepades vid olika tillfällen.(7)
Orsaken till vallens fall är inte heller känd med säkerhet. Det är högst troligt att den förstördes på grund av att härskarna inte hade tid att reparera den på grund av inre stridigheter, eller att den förstördes av fiender. Uppgiften att strukturen förstördes av stora möss är dock bara en myt. (8)
Två trädgårdar, en till höger och en till vänster.
15:e versen
”två trädgårdar, en till höger och en till vänster”
Det bör inte förstås som att det bara fanns två trädgårdar i den del som vi översatte på detta sätt; eftersom den var omgiven av trädgårdar på båda sidor, beskrivs den samlade trädgårdsmiljön på vardera sida som en trädgård. (9)
Därför, detta
”med trädgårdar på båda sidor”
Det är också möjligt att översätta det som:
Ett stort tecken
Även i denna vers nämns och
”ett stort tecken”
ordet i versen som vi översatte som
”ett bevis”
kan översättas som. Med denna tolkning kan man säga att de välsignelser som nämns här bär tydliga tecken på Guds existens, makt, godhet och på den tacksägelse som Han förtjänar.
Till detta ord
”läromål”
Man bör inte heller tro att den moraliska läxan bara ligger i dessa trädgårdar, för det som läxan handlar om här är hela historien om Sebelierna, nämligen deras ingratitut trots de stora möjligheter som gavs dem. (10)
Restprodukterna av den glans och det välstånd som präglade den epoken och som varade i århundraden, utgör en lärorik läxa för kommande generationer.
Ät och ge tack.
”Ät av det som Herren har givit er och ge honom tack.”
med sin talestil, som följdes av
”Vilken underbar stad, vilken barmhärtig rabbin!”
Uttrycket kan vara ord som profeterna som skickades till dem sade, eller ord som de sade innan dem,
”Det var som om dessa välsignelser talade till dem genom sin existens.”
eller
”De förtjänade att bli kallade så.”
En mening i den stilen kan också uppskattas. (11)
Vilken vacker ort!
”Vilken vacker ort!”
som vi översatte till
den goda staden
meningen ska inte tolkeras utifrån dess bokstavliga innebörd, utan genom abjad-beräkning.
Till det heliga år 857, då Konstantinopel erövrades.
och det sägs att Molla Cami var den förste som upptäckte detta.(12)
Arim Seli
som nämns i vers 16 och
”Arim-floden”
som översätts till
seylü’l-Arim
Uttrycket har förklarats på olika sätt:
Arim
ordet
”extremt kraftfull, obestegbar”
om det tolkas som en adjektivisk modifier av ordet ”sel” (som betyder ”flod”), för en mening som innehåller detta uttryck,
”Då skickade vi en oväntad översvämning över dem.”
kan tolkas som.
Arim
Om man antar att ordet är namnet på dammen som befinner sig där, så är den nuvarande översättningen:
”…Vi skickade översvämningen av Arim-dämmet”
eller, om det anses vara namnet på dalen eller floden som befinner sig där,
”…Vi skickade översvämningen över Arims dal eller flod.”
ska förstås på detta sätt. (13)
Vi förvandlade det till två trädgårdar.
”… vi förvandlade det till två trädgårdar”
Uttrycket är ett litterärt konstverk, nästan som…
”Titta här, det här är trädgården!”
eller
”Det är ju precis den här typen av trädgårdar som passar dig!”
som i uttrycket ”liksom” (14).
De som är otacksamma
I vers 17
”Vi straffar bara de som är ondankbara.”
för den översatta meningen,
”Om Gud vill ära sin tjänare, så tar Han emot hans goda gärningar; om Han vill förödmjuka sin tjänare, så låter Han hans synder ligga kvar på honom, för att Han skall ge honom sin belöning på domedagen.”
och liknande förklaringar har också gjorts.(15)
Källor:
1) Ibn Kathir, Tafsir, Sebe 15, 16, 17 versernas tolkning.
2) Se Muhammed b. Sad, Kitabü’t-Tabakati’l-Kebîr, övers. Musa Kazım Yılmaz, red. Adnan Demircan, Siyer Yayınları, Istanbul, 2014, I/30.
3) Taberî, Zemahşerî, tolkning av den relevanta versen.
4) Se Taberî, Elmalılı, kommentar till verserna 22-24 i Neml.
5) För detaljer om de stora dammbyggnaderna, som är kända som Seddülarim eller Seddülme’rib, och de historiska förändringar de har genomgått, se Adolf Grohmann, “Mârib [Ma’rib]”, İA, VII, 330-337.
6) För exempel som återspeglas i tefsirer, se Taberî, Zemahşerî, Sebe 15, 16, 17. versernas tefsir.
7) För mer information om Seba och Arim, se J. Tkatsch, “Seba [Saba’]”, İA, X, 267-288; Adolf Grohmann, “Mârib [Ma’rib]”, İA, VII, 322-340.
8) Ibn Ashurs tolkning av verserna 15, 16 och 17 i Seba.
9) Zemahşerî, tolkning av verserna 15, 16 och 17 i Sebe.
10) Zemahshari, måne
11) Zemahşerî, måne
12) Elmalılıs tolkning av verserna 15, 16 och 17 i Sebe.
13) Se Şevkânî, relevant passage, för andra betydelser av ordet; se Taberî, relevant passage, för några beskrivningar av hur dammen förstördes.
14) Ibn Atiyye, Zamahshari, relevant passage.
15) Se till exempel Taberî, Ibn Atiyye, Šawkānī, deras tolkningar av de relevanta verserna; se även Kuran Yolu, deras tolkningar av de relevanta verserna.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
