– Jag tror och känner i mitt hjärta att Gud existerar. Och jag älskar honom. Problemet är inte min fråga, utan snarare mitt problem är detta;
– Jag tror inte att Gud är så ”skyldlös” – även om det inte är ett trevligt adjektiv – jag är medveten om min egen oförmåga. Han visste allt, han visste att djävulen inte skulle böja sig. Ändå gav han inte upp Adam.
– All denna smärta, all denna katastrof, det är ju människan som orsakar det, men var det värt att vilja bli känd?
– Jag talar hårt, Gud ska förlåta mig, men han gav mig också den här intelligensen. Religion är dogmatisk, ja, men att följa den blint och utan att ifrågasätta är enligt mig värre, det verkar oschikt. Därför hittar jag en ursäkt för mitt hårda ifrågasättande.
– Vi är som religioner, språk och färger, uppradade i en ring av eld, med ögonen bandade, men det finns en sak som heter ”vilja”, och med den kommer vi antingen att öppna ögonen eller brinna upp.
– Jag vet inte, jag tänker och tänker men kommer ingenstans. Ibland känner jag att mitt sinne fastnar, mina tankar går inte ett steg framåt, jag kan inte ta ett steg, jag är alltid vid den gränsen.
– Att jag älskar så mycket och ändå grubblar över sådana saker, det gör mig förbryllad. Jag tvivlar inte på hans rättvisa. Det jag inte förstår är detta system. De säger att jag inte känner lycka, men det kommer från Gud, men det handlar inte om lycka. Jag klagar inte heller över smärtan.
– Förstå mig inte fel, jag menar inte att vara oartig. Jag förstår bara inte denna prov. Om ni kunde förklara det för mig, skulle jag vara otroligt tacksam.
Vår käre bror,
– Om ett frö hade förståelse, skulle det inte förstå att bli begravd i jorden.
Men vägen för att det ska bli ett träd, för att det ska bli förtjänt av skönheter som löv, blommor, frukt, smak och doft, går genom det. Och vi, som kastade det dit, grävde ner det och täckte det med jord, vi är de eviga som kastade oss till denna jordiska åker.
till barmhärtighet, nåd, vishet
Vi kan protestera…
– Tro
Det är ett fenomen som kräver kunskap, inlärning och vetenskap baserad på en undersökande tro.
Islam däremot,
Det är en sanning som kräver överlämnande, tillhörighet, förtroende och tillit.
I islam, som består av tro och islam, måste muslimer föra dessa två sanningar sida vid sida.
– Detta är ett uttryck för denna sanning: att de grundläggande principerna i den islamiska tron är rimliga och förståeliga för den mänskliga förnuft. Men i vissa detaljer och andra aspekter av islam kan vi inte se den visdom som tillfredsställer förnuftet.
Som troende,
– precis som ni gör nu –
Vi kommer att söka efter bevis och visdom som stärker vår tro, och som muslimer kommer vi att söka efter visdom, och där vi inte hittar den, kommer vi att underkasta oss Allah.
– Till exempel: Vi tror att skaparen av detta universum besitter oändlig kunskap, makt och visdom. Trots detta kan vi ibland inte finna den visdom vi söker i vissa frågor. I sådana fall är det vår plikt att lita på vår tro och att söka lösningen utan att ta genvägar, för att sedan finna lugn.
Till exempel, när vi inte fullt förstår visdomen bakom denna svåra och nödvändiga prövning för människan, kommer vi att vända oss till vår tro. Vår tro säger oss:
”Gud besitter oändlig kunskap och visdom.”
Ovisst, oklokt för en skapare med oändlig visdom och kunskap.
-nej-
Det är omöjligt att utföra ett sådant arbete. Därför måste det finnas en/flera goda skäl till detta, men jag vet dem inte/kommer jag förmodligen aldrig att veta dem…
Därför ska jag lita på min Gud, i vem jag tror.
Han vet bäst. Han är den som skapade mitt och miljarder andra människors sinnen.
Då ska jag känna min plats; jag ska inte jämföra mitt lilla förnuft med visheten och kunskapen hos Gud, som skapade det förnuftet… jag ska känna min otillräcklighet och underkasta mig.
– I många verser i Koranen
”Lita på Gud/Allah”, ”De troende bör lita på Gud/Allah!..”
Att sådana råd ingår är en lektion i den underkastelse som vi strävar efter och som islam vill lära.
– Men Gud har utsatt människan för prövning, för att de som har kolhjärtan, som Abu Jahl, ska skiljas från dem som har diamanthjärtan, som Abu Bakr.
Att onda människor behandlas annorlunda än goda människor, att de som gör gott belönas och de som gör ont straffas, är en verklighet som dagens mänskligheten – oavsett religion – accepterar.
”Imtihan” betyder ordaglyder ”besvär” eller ”svårigheter”. Precis som alla prov i livet, är de religiösa proven svåra. Men det finns ingen annan sätt att skilja de flitiga från de lata.
– Låt oss inte heller glömma att de som lägger lite ansträngning i sin religiösa utbildning, hittar en rätt riktning,
De som följer linjen av Koranen och Sunna på ett bra sätt,
De kommer att bli allt mer avslappnade, inte bara i tankarna, utan även i handlingarna.
Precis som en elev som behärskar sin läsämneskunskap väl kan uppvisa en föredelaktig attityd under tentor, kan det i början vara lite svårt att uppnå samma attityd under en teoretisk teologi-tentamen, men därefter är det åtminstone möjligt att uppnå mentell lugn.
”Att utföra bön är i själva verket en tung börda, men för dem som är respektfulla mot Gud är den lätt.”
(Al-Baqara, 2:45)
Denna sanning framgår tydligt i den nämnda versen.
– Alla vet ju att,
Storleken på proven följer en linje parallell med storleken på belöningen de ger. Grundskolan, gymnasiet, universitetet och högre prov följer alla denna regel.
Låt oss därför lägga handen på hjärtat och tänka på hur stort det är som kan vinna eller förlora genom att bli utsatt för prövningar i den islamiska religionen, och
”Himlen är inte billig, och helvete är inte onödigt.”
Låt oss överväga de vinster och förluster som anges i utkastet…
Klicka här för mer information:
– Är denna världsliga prövning precis som den ska vara?
– Eftersom Gud skapade människans vilja, så är Gud ansvarig för människans synder…
– Var det nödvändigt att skapa en symbol som djävulen för att beskriva begreppet ondska?..
– Kan det finnas ett liv i världen utan bekymmer?
– Frågar man människan om hon vill bli skapad och utsättas för prövningar?
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
