– Mina frågor om Tevbe 16 och Muhammed 31…
1. Uttrycket ”så länge vi inte vet” i vers 16 i sura At-Tawbah och vers 31 i sura Muhammad, tolkas som ”så länge vi inte har bestämt/gjort det känt”. Vilken grundlag eller argumentering ligger bakom denna tolkning? Baserar man sig på verser som säger att Gud känner det osynliga (ghayb)?
2. Om innebörden av uttrycket ”innan vi vet” är att Gud faktiskt ser och hör vad vi gör för att det ska vara i enlighet med rättvisa, varför sägs det inte direkt så?
– Varför har det formulerats på ett sätt som kan leda till missförstånd?
3. Är användningen av ”lemma” och ”lem” i arabiska sådan att det betyder ”har inte hänt i det förflutna, men kan hända i framtiden”?
– Om det är så, strider det inte med de verser i Tevbe 16 och Muhammed 31 som säger att Gud känner det osynliga?
Vår käre bror,
Troddes ni att ni skulle lämnas ensamma, utan att Gud visste vilka bland er som kämpat, och som inte tagit sig till någon annan än Gud, Hans budbörd eller de troende som beskyddare? Gud är välbekant med vad ni gör.
“
Eller trodde ni att ni skulle lämnas oberörda, utan att Gud skiljer er från de som strider för Gud, utan att ni tar andra än Gud, Hans budbördare och de troende som era förtrogna? Gud är fullt medveten om vad ni gör.”
”Tror ni att Gud kommer att lämna er i fred utan att först skilja dem som strider för Guds sak bland er, dem som inte tar andra än Gud, hans profet och de troende som sina närmaste vänner? Gud är medveten om vad ni gör.”
(Al-Tawbah, 9/16)
Vi ska pröva er, tills vi vet vilka bland er som är de som strävar och de som är tålmodiga, och vi ska pröva era nyheter.
”Vi kommer att pröva er tills vi har utrömt vilka bland er som är de som strävar och de som är tålmodiga, och tills vi har visat vad era ställningstaganden är.”
(Muhammad, 47/31)
Som Razî och andra tolkar har sagt, nämns här kunskap (ilm) som en metafor, men det som avses är det som är känt (malum). Syftet är att de ska utföra jihad. Som Suyutî säger…
ilm-i şuhûd,
det vill säga att det bekanta blir verklighet genom att det blir känt.
Därför är det felaktigt att påstå att Gud känner till alla varelser i det ögonblick de existerar, baserat på sådana verser. Dessutom…
För Gud finns ingen tid.
Dåtid, framtid
och
tillstånd
är det ett och detsamma hos honom. Därför, som Kurtubî också sa,
”Gud vet vad som har hänt och vad som kommer att hända, och Han vet hur det hade blivit om något som inte har hänt hade hänt.”
Enligt Beydavîs tolkning indikerar den implikita betydelsen av ”tevakkū” (förvänta) i lemmâ-partikeln att man förväntade sig att en sådan händelse (de som deltog i jihad) skulle inträffa. I slutet av versen…
”Och Allah är kunnig om vad ni gör.”
Uttrycket ”den” indikerar att det inte är den ytliga innebörden som avses, och det avvisar en sådan tolkning.
Som Zemahshari påpekar, antyder detta uttryck i versen att en person
Gud vet inte vad som sägs om mig.
Det är som att säga det. Det är den ytliga innebörden av detta uttalande.
”Gud visste inte vad som sägs om mig.”
även om den menade innebörden är,
att inget sådant har hänt.
Kort sagt,
Sådana användningar förekommer i arabiska och indikerar andra betydelser än den ytliga innebörden.
Det är också ett faktum att Koranen använder olika stilar när den talar om Gud. Ibland, när den nämner sig själv,
”vi”
hans uttalande, i slutet av verserna
”Allah är den Ädelgeste och Visaste, den Allförlåtande och Barmhärtige.”
när man uttrycker innebörden
”kâne” (var / blev)
som att använda ordet…
Om vi tar dessa uttryck bokstavligt.
”Allah är den Mäktige och Visste, den Förlåtande och Barmhärtige.”
hade vi sagt.
Kort sagt, dessa uttryck är en rikedom i språket. De är litterära uttryck. De innehåller de subtila nyanser av retorik.
”Varför använder Gud dessa uttryck som väcker olika associationer? Kunde han inte ha använt tydligare och klarare uttryck?”
På den frågan kan vi svara med vers 7 i Al-i İmran:
Han är den som har skänkt dig boken. Vissa verser i den är tydliga, de är grunden till boken. Andra är dubbeltydiga. De som har avvikande hjärtan följer de dubbeltydiga verserna för att orsaka splittring och tolka dem felaktigt. Endast Gud vet deras verkliga innebörd. De som är insatta i kunskap säger: ”Vi tror på den, den kommer allt från vår Herre.” Endast de förnuftiga förstår detta.
Kort sagt, sådana verser är ett medel för att testa (tro och karaktär).
Det är för att skilja dem som har onda avsikter i sina hjärtan från dem som inte har det.
Det korrekta är,
liknande
verserna
(dvs. de verser som kan tolkas på olika sätt)
robust,
det vill säga att tolka det i ljuset av de verser vars innebörd är tydlig.
BILAGA:
Kommentarer till de relevanta verserna (som nämnts i svaret):
För det första: Att Gud vet vilka bland er som har kämpat. Ordvalet ”vetande” syftar till det som är känt, och meningen är att kampen ska utgå från dem. Dock är det så att en sak kan bara existera om dess existens är känd hos Gud. Därför används Guds kunskap om dess existens som en metafor för dess existens. Hisham ibn al-Hakam använde denna vers som argument för att Gud bara vet en sak när den existerar. Observera att den ytliga innebörden av versen, trots vad som nämnts, inte är det som avses, utan snarare det som vi har förklarat.
(Razi)
Med att förneka kunskapen menas att förneka det som är känt, som när någon säger: ”Gud visste inte vad som sägs om mig”, menar han att det inte fanns något sådant hos mig.
(Upptäcktsresenär)
Kort sagt, när Gud stiftade jihad för sina tjänare, visade Han att det fanns visdom i det, nämligen att Han ville pröva sina tjänare, att skilja dem som lydde från dem som inte lydde. Han är den Allvetande, som vet vad som var, vad som är och vad som kommer att vara, och vad som inte var, men som kunde ha varit, och hur det skulle ha varit. Han vet saken innan den sker och medan den sker, i den form den är. Det finns ingen gud utom Han, och ingen Herre utom Han, och ingen som kan avvärja det som Han har bestämt och utfört. (Kurtubi)
Uttrycket ”lamma” innebörden av förväntan, vilket indikerar att förtydligandet av detta är att förvänta. ”Och Gud är kunnig om vad ni gör” – Han känner till ert syfte med det, och det fungerar som en kompromiss för vad som kan tolkas ur den ytliga innebörden av uttrycket: ”Och Gud visste inte”.
(Baydawi)
{أَمْ} betyder en form av förnekande, {حَسِبْتُمْ أَن تُتْرَكُواْ وَلَمَّا} betyder ”trodde ni att ni skulle lämnas ensamma, innan” {يَعْلَمِ ٱللَّهُ} betyder ”Gud vet” (med innebörden av uppenbarelse), {ٱلَّذِينَ جَٰهَدُواْ مِنكُمْ} betyder ”de som stridit bland er”.
(Celaleyn)
Klicka här för mer information:
– Den lögnen att Gud inte vet vad människan kommer att göra…
– I vers 140 i sura Al-Imran sägs det: ”Därigenom skiljer Gud de troende…”
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
