– Varför ändras ordningen på ett ord eller en fras i en vers i Koranen jämfört med en annan vers? Vilken är visdomen bakom detta?
Vår käre bror,
Frågan som ställts rör verbala likheter.
Leksiska likheter
Lafzi mutasabih är verser som skiljer sig i aspekter som att ett ord som nämns i den ena versen saknas i den andra (ökning-minskning), ett ord som kommer först i den ena versen kommer sist i den andra (förskjutning), eller att en preposition ersätts med en annan.
Liksom de verser som upprepas ord för ord utan sådana skillnader, naturligtvis.
”Lafzî müteşabih”
räknas som.
Utan tvekan har dessa skillnader i likartade verser sina orsaker och visdomar. Forskare har framlagt olika förklaringar för att belysa de subtila nyanser, insikter och visdomar som dessa skillnader innefattar. Vi kommer här att försöka förklara detta med några exempel.
Första Exempel:
I vers 20 i sura Yasin,
”och han kom från den yttersta delen av staden”
raculun
Yes’â / En man sprang iväg från en avlägsen del av staden”
förresten, i vers 20 i sura Al-Qasas sägs det:
”och kom”
raculün
”En man kom springande från den yttersta delen av staden.”
har sagts.
Forskare har olika åsikter om detta, nämligen
”racul”
De har givit följande förklaringar angående orsaken till att ordet, som i den första versen placerats efter objektet, i den andra versen kommer direkt efter verbet:
I den första versen
Berättelsen handlar om en okänd troende person som springer till sin stam, som har kallats till vägledning och tro av Guds budbärare, i syfte att uppmuntra dem att acceptera budbärarearnas inbjudning.
I den andra versen
I den andra berättelsen beskrivs en person som springer för att varna profeten Moses om de som planerar att döda honom.
Det som betonas i Yasin-suran är att denna okända person kommer springande från en avlägsen plats till staden, till platsen där historien äger rum och folket samlas. Därför har man framhävt och betonat den punkt som kommer att ha störst inverkan och orsaka störst förvåning för hans folk, som om man ville säga:
”Även de som är nära dem ger inte råd, och ändå vill jag ge dem råd.”
Någon sprang hit från den mest avlägsna delen av staden.
Dessutom hade denne man inte bevittnat händelserna som de närmsta anhöriga och inte heller lyssnat på budboddarna som de. Därför uppmanade han dem att lyda Allahs budboddar och att acceptera vad de föresatte.
Därför i detta vers.
”Aksa’l-Medine / den mest avlägsna delen av staden”
Uttrycket är värt att notera och bör läsas med uppmärksamhet. Det är därför…
”racul / man”
har presenterats (prioriterats) före ordet.
Det som avses med versen i Kasas-sura är:
En man som profeten Moses inte kände.
Det handlar om att komma från en annan sida och varna för den fälla som har satts upp mot honom.
Därför är det att berätta vem som utför handlingen och varifrån den utförande kommer, lika viktiga aspekter. Det ord som därför lämpligast bör placeras i början av satsen är alltså…
Den skyldige nämns först.
(har presenterats)
För här har det ingen betydning att mannen springer hit från en avlägsen del av staden.
Det viktiga är nyheten han förmedlar.
Fail, det vill säga
”racul / man”
att man lägger betoning på,
beröm för detta goda verk
(En riktig man!)
kan också tolkas i den meningen.
Andra Exempel:
Skillnaden mellan dessa två verser, som fördömer dödandet av barn på grund av rädsla för fattigdom, är ett bra exempel på detta:
I vers 151 i sura Enam sägs det:
”Och döda inte era barn av rädsla för fattigdom – Vi är de som försörjer er.”
Vi är lika med er och med dem.
”
, i vers 31 i sura Al-Isra,
”Och döda inte era barn av rädsla för fattigdom; Vi är de som försörjer er.”
”Vi välsignar dem och er.”
Som det framgår, förekommer pronomenet för den som talas till först i den första av dessa två verser.
”küm”
, sedan ett pronomen i tredje person
”hum”
när det nämns, i den andra versen, först
”hum”
sedan
”küm”
har kommit. Detta har förklarats på följande sätt:
I den första versen,
Det är förbjudet att döda barn på grund av extrem fattigdom som man befinner sig i eller upplever. I versen…
”på grund av min bristande förmögenhet / min fattigdom”
Uttrycket uttrycker denna situation, det vill säga önskedrevet att bli av med barn som de ser som en börda på grund av den fattigdom de lever i och står inför. Därför
Fäder (küm) som står inför fattigdom har presenterats.
Alltså
dig
Vi är de som försörjer, och vi kommer att försörja dem också.
är vad som avses.
I versen i sura Al-Isra
såsom dödandet av barn på grund av oro för fattigdom, när barnen föds
på grund av rädsla för att hamna i fattigdom i framtiden
Detta nämns. Därför har man presenterat barnen (hum/dem) för att man ville säga:
Döda inte barnen på grund av deras fattigdom eller för att ni är rädda för att bli fattiga på grund av dem.
Det är Gud som försörjer dem. Och det är Han som försörjer er…
Detta fenomen förekommer särskilt ofta i Korans historier. Det beror på att vissa Korans historier nämns på liknande sätt på flera ställen, med olika syften och visdomsbudskap.
Visdomen bakom denna mångfald är att man ska vara sparsam med orden.
(för att inte dra det i längden)
och genom att uttrycka ordet på olika sätt, är det att meddela människorna av alla slag att de är oförmögna att frambringa något liknande Koranen.
I verser som helt eller delvis upprepas, framgår denna visdom genom jämförelse med deras sammanhang och plats inom Korans ordning.
Vi nöjer oss med dessa exempel och vill avslutningsvis nämna några av de berömda verk som behandlar verbala motsvarigheter:
– Hatif al-Iskafi (d. 431), Dürratu’t-Tenzil ve ğuraatu’t-Te’vil fî Beyâni’l-Ayâti’l-Müteşâbihât fî Kitâbillahi’l-Azîz.
– Mahmud b. Hamza el-Kirmânî (d. 505 AH), Kitâbu’l-Burhân fî Müteşâbihi’l-Kur’ân.
– Ibn al-Zubayr al-Garnati, Milāku’t-Ta’wīl al-Qāṭi’ li-Zawī al-Ihlād wa’t-Ta’ṭīl fī Tawjīh al-Mutashābih al-Lafzī min Āyāt al-Tanzīl.
Klicka här för mer information:
– I Araf 179 och Nahl 78 nämns öra, öga, hjärta och hjärta, öga, öra…
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
