Vår käre bror,
Abu’l-Fazl
Zeynüddîn
Abd al-Rahim ibn al-Husayn ibn Abd al-Rahman
al-Iraqi
(död 806/1404),
Han är en hadis-forskare och har hadiserna utantill. Med andra ord, han är en muhaddis.
Han föddes den 21 Jumâdâ al-Awwal 725 (5 maj 1325) i Menşeetülmihrânî vid Nilen i Kairo. Hans far, Hüseyin, som var kurdisk, kom från staden Râznân i Erbil i norra Irak och bosatte sig i Kairo.
Irakisk
Han förlorade sin far när han var tre år gammal. Irâki har ett mycket starkt minne,
Han memorerade Koranen i åtta års ålder.
Liksom andra grundläggande texter som lästes i olika vetenskaper, memorerade han även Abu Ishaq al-Sīrāzī’s bok et-Tenbīh om Shafi’i-fıkh.
Han ägnade sig först åt läsning och studium av arabiska språket och läste de sju läsmetoderna (qirā’āt-i sabāʿ) hos Abdurrahman b. Ahmed b. Bağdâdî och andra. Samtidigt bildade han sig inom fıkıh (islamsk jurisprudens), usul al-fıkıh (metodologi inom fıkıh) och tafsir (kommentering av Koranen). På uppmunstran av İzzeddin İbn Cemâa ägnade han sig åt hadisstudier. Även om det inte är känt när han började studera hadis, sägs det att han redan i tolv års ålder studerade hadis, att han tog sin första hadis-lektion hos Şehâbeddin Ahmed b. Ebü’l-Ferec İbnü’l-Bâbâ, att han i Kairo fick viktiga kunskaper inom detta område av den hanafiska lärde Alâeddin İbnü’t-Türkmânî, och att han läste Sahîh-i Buhârî hos honom och Abdürrahîm b. Abdullah b. Şâhidü’l-Ceyş.
Efter att ha haft nytta av de framstående hadith-experterna i Kairo
Damaskus, Hama, Homs, Aleppo, Alexandria, Tripoli, Baalbek, Nablus, Gaza, Jerusalem, Mekka och Medina.
Han reste till de vetenskapliga centren där han hört talas om de mest berömda hadith-forskarna, i synnerhet …
Iraki var bäst på haditshänvisningar, och hans lärare Alai, Izzeddin b. Jamaa, Taqi al-Din al-Subki, Isnawi och Abu al-Fida Ibn Kathir har särskilt lyft fram denna sida av honom.
Som började skriva egna texter i en mycket ung ålder
Irâki utredde hadiserna i Gazzâlís verk Ihya’ ulum al-din när han var bara tjugo år gammal.
Efter 752 (1351) ägnade han sig helt åt hadis och tillbringade sin tid med att läsa, lära och skriva. Han återupplivade hadis-läsningar, som hade försummats under en lång period sedan Ibn as-Salah ash-Shahrazuri.
Han föreläste haditer för sina elever i 416 föreläsningar, som inleddes i Medina och fortsatte i Kairo fram till sex månader innan hans död, under elva år. Ibn Hajar säger att han i dessa föreläsningar dikterade de flesta haditerna för sina elever. De viktigaste centrerna där han undervisade i haditer i Kairo var Dar al-Hadith al-Kamiliyya och al-Zahiriyya samt Ibn Tulun-moskén. Han gav också föreläsningar i fiqh vid al-Faziliyya-madrasan. Dessutom undervisade han i haditer och gav fatwa i olika städer i Egypten och Syrien, samt i Mekka och Medina. I Kairo fostrade han elever och tjänstgjorde som predikant. I Medina innehade han tjänsten som kadı i tre år och fem månader, från och med 788 (1386).
Han tjänstgjorde som imam och predikant i Mescid-i Nebevî.
Därefter innehade han ämbetet som domare i Mekka.
Irakisk
Nästan alla framstående vetenskapsmän i hans tid har haft nytta av den.
Abu’l-Fida Ibn Kathir,
Trots att han var tjugofyra år äldre än Irâki, läste han Irâkis verk och drog nytta av hans kunskaper om hadis-redigering. De som dock mest profitérade av Irâki var Nuredin el-Heysemi, Ibn Hacer el-Askalani och hans son Abu Zur’a, känd som Ibn el-Irâki. Heysemi var samtidigt hans vän, svärson och största assistent. Irâki vägledde Heysemi i hans studier om zevâid (tillägg till hadis-samlingarna) och bistod honom i detta arbete. Ibn Hacer studerade hos Irâki i tio år och läste förutom Irâkis egna verk, Tirmizis as-Šamâil, Daruktnis as-Sunan, Abu Avânes as-Sahîh, Bayhaqis as-Sunan al-kubrâ och många andra verk.
Ibn al-Liraki tog också tillvara på varje tillfälle att lära av sin far. När han dog och någon frågade honom vilka hadis-memoriserare som fanns kvar efter honom, nämnde han först Ibn Hajar, sedan sin son Abu Zur’a och slutligen Nur al-Din al-Haythami, vilket visar den speciella uppmärksamhet han ägnade dessa tre elever.
Irakisk
Han var högt respekterad, inte bara för sin asketism, fromhet och föredömliga karaktär, utan också för sin kunskap inom haditsvetenskapen. Hans lärare, Izz al-Din ibn Jama’a, ansåg honom som den största auktoriteten i haditsvetenskap i Egypten, Ibn Hajar sade att han inte kände någon som var mer kunnig i haditsvetenskap, och Suyuti hävdade att al-Iraqi var den som förnyade religionen i den 8:e (14:e) århundradet.
Zayn al-Din al-Irāqī avled den 8 Shaban 806 (20 februari 1404). Ibn Hajar uttryckte sin sorg i en lång elegi och gav samtidigt information om hans viktiga verk.
Några av hans verk
1. Meddelande om återupplivning…
I källorna anges att verket, som är det första och mest omfattande av de tre böcker som författaren skrev för att kommentera haditserna i Ihya’ ulum al-Din, består av fyra band och färdigställdes 751 (1350). De andra två verk som han skrev om Ihya är al-Kashf al-Mubin och al-Mughni. Det sista verket har bevarats till våra dagar.
2. et-Takyîd ve’l-îzâh.
Detta är den första av författarens två studier om Mukaddimah av Ibn Salah, som han kallar för den mest värdefulla studien inom området usul-i hadis. Irâki har bibehållit ordningen i Mukaddimah i sin helhet, förklarat de delar han ansåg nödvändiga, framfört sina invändningar på vissa ställen och nämnt de felaktiga kritiker som riktats mot Ibn Salah.
3. el-Effiyye.
Irâkî sammanfattade Ibnü’s-Salâh’s Mukaddime i 1002 verser och gav sin bok titeln
”Tebsıratü’l-mübtedî ve tezkiretü’l-müntehî”
Han gav den detta namn. Liksom sina föregångare blev hans verk, som är känt som el-Elfiyye, berömt och Irâki kommenterade det senare under titeln Fethu’l-muğis.
4. Förkortning av de traditionella överleveranserna och ordning av de traditionella överleveranserna.
I detta verk, som Irâki sammanställde för sin son Abû Zür’a och som han färdigställde 775 (1373-74), har han samlat och ordnat, i bok- och kapitelordning, en del av hadiserna som handlar om föreskrifter, som framför allt återges i el-Müsned av Ahmed b. Hanbel och i el-Muvatta av Imam Mâlik med de starkaste senederna, och i slutet av verket…
”Dörrarna till litteraturen”
har samlat hadiserna om moral under denna rubrik.
5. Zeyl alâ Mîzâni’l-itidâl.
Ett verk som ger information om 787 berättare som inte ingick i al-Dhahabis Mîzân al-I’tidâl, trots att de borde ha ingått, har publicerats.
Iraki har även skrivit verk som Nazmü Minhâci’l-vüsûl, Tekmiletü Şerhi’t-Tirmizî, Kitâbü’l-Erbaîn, et-Tüsâ’iyyât och ed-Dûrerû’s-seniyye.
(se TDV Diyanet Encyclopedia, Iraki Zeynuddin md.)
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
