Vår käre bror,
Ånger/Ånger och bättring
ordets ordbokssignifikation,
återvända
tir.
Termen betyder, i religiös mening, att man överger en avskyvärd, ond situation och istället antar en situation som religionen godkänner.
Det är att vända sig till Gud.
Det finns tre villkor för ånger:
För det första:
Att känna djup ånger över det onda man har begått.
”Ånger är bot.”
(Ahmed b. Hanbel, I/376, 423)
Denna hadis pekar på vikten av ånger.
För det andra:
Att man utnyttjar den tid man har till fullo, det vill säga att man befrias från sina negativa sidor och förses med goda egenskaper.
För det tredje,
Att den som ångrar sig bestämt och fast beslutet är att inte återvända till de gamla onda gärningarna. (se Kuşeyrî, Risale, s.91-94)
”Gud älskar dem som ändrar sig och dem som renar sig.”
(2:222)
I versen som översätts med detta, finns det goda nyheter för dem som uppriktigt ångrar sig.
Evbe
ordet betyder bokstavligen: att flytta från ett ställe till ett annat efter eget gottfinnande. Som term
hemma
Detta är likt botgöring, att avstå från sina synder och gå in på vägen av lydnad mot Gud.
”Om ni är goda, kommer Gud säkert att förlåta dem som omvender sig.”
(Isra, 17/25)
Denna mening framgår även av versen med den innebörden.
Inabe
Ordets ordboksmässiga betydelse är att återvända, om och om igen – upprepade gånger – att vända sig till något. I terminskontexten betyder det: att uppriktigt underkasta sig Gud, vända sig till Honom och ångra sig (Isfahanî, ”NVB” artikel).
”Allah vägleder dem som vänder sig till honom med ödmjukhet och uppriktighet.”
(Rad, 13/27)
Man kan förstå ur den översatta versen att detta ord betyder att uppriktigt vända sig till Gud, att vända sig till honom.
Istighfar
Ordets bokstavliga betydelse är: att be om förlåtelse. Dess termologiska betydelse är: att ångra begångna onda gärningar och be Gud om förlåtelse.
”Lovisa din Herre och beröm Han, och be Han om förlåtelse. Han är den som tar emot ödmjuka bekännelser i stor utsträckning.”
(Nasr, 110/3)
som det framgår av versen,
Ånger och bättring genom Istighfar (ödmjuckhet och bön till Gud)
Det finns ett nära samband mellan dem. Därför har de båda lästs upp tillsammans.
Enligt vissa forskare;
Ånger består av tre delar:
”Början är ånger, mittpunkten är ödmjukhet och slutet är tillbedjan.”
(se Kuşeyrî, s. 94).
Enligt vissa är det namn som ges till ånger som sker ur rädsla för helvetet,
Ånger
är. Namnet på den ånger som sker i önskan om paradis är,
inabe
är det som kallas för ånger, utan att vara motiverad av längtan efter paradiset eller rädsla för helvetet.
hemma
dir. (se age).
Enligt vissa är botgörelse,
Det är en egenskap hos enkla troende.
”O ni som tror! Böj er alla till Allah i ödmjukhet.”
(Nur, 24/31)
Vi ser detta i versen som lyder:
Inabe däremot,
Det är en egenskap hos de som är nära Gud, de heliga. Vi ser detta i följande vers.
”Och Paradiset skall närmas de gudsfruktiga. Det är inte långt borta. (Det skall sägas till dem): ”Här är det Paradiset som lovats er, för den som vänder sig till Gud och håller Hans bud… för den som kommer med ett hjärta som fruktar den Allbarmhärtige, fastän han inte ser Honom, och som har ödmjukat sig och vänder sig till Gud.”
(Kaf, 50/31-33).
Evbe däremot,
Det är en egenskap som tillskrivs profeterna. I Koranen används detta adjektiv faktiskt för att beskriva profeten Job (as):
”Han var verkligen en god tjänare. Han var verkligen alltid en som vände sig till Gud, som bad och vädjade till Gud.”
(Sad, 38/44).
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
