– Jag antar att skapandet av universumet kräver ett beslutsfattande. Och ”beslutsfattande” är ju något som sker i tid, över tid.
– Hur kunde Gud, som är fri från tid, ändå besluta att skapandet skulle ske? Är inte detta en paradox?
Vår käre bror,
– Vissa uttryck som används för Gud härstammar från människors begränsade förståelse.
Om det är Allahs ödet och ödesbestämning.
”beslutstagning”
Om vi säger det, betyder det inte nödvändigtvis att folk har tänkt över det och kommit till en slutsats. Det är bara ett uttryckssätt som folk anser lämpligt i enlighet med sina egna seder och bruk.
– Sanningen är den här:
Guds beslut innebär att hans vilja riktar sig mot ting. Kunskapen om att allt kommer att existera i framtiden finns i Guds eviga kunskap.
”De vetenskapliga existenserna”
Bland dessa väsen som sägs ha skapats, ingår även tiden själv. För tiden har också skapats. Till exempel är tidsbegreppet på vår jord en periodgräns som uppstår genom jordklotets kretslopp runt solen.
Liksom universums andra element, som existerar i Guds eviga kunskap, kan tid givetvis inte vara en behållare/en del av den eviga kunskapen. Om det vore så, skulle det vara ett objekt som befinner sig inom den eviga kunskapen, som omfattar allt, med sin existens i den.
– ”… Men
’Skrivtavlan för utplåning och bekräftelse’
är en föränderlig anteckningsbok och ett tavla som ständigt raderas och skrivs på i den möjliga sfären av den eviga och beständiga Levh-i Mahfuz-u A’zam, det vill säga i de ting som ständigt är föremål för död och liv, tillvaro och förintelse; och det är det som är verkligheten av tid. Ja, precis som allt har en verklighet, så har den flod av tid som rinner genom universumet sin verklighet.
’Skrivtavlan för utradering och bekräftelse’
…så är det som ett blad och en bläckfläck i skrifter av gudomlig makt…”
(Ord, Trettioförsta Ordet, s. 548-549)
– ”Beslutsångest”
Uttrycket används i islamisk litteratur av Mu’tazilite-skolan för att referera till ämnet NESH.
”BEDA”
(som senare blev känt för Gud)
vilket antyder ett begrepp. Av denna anledning accepterar Mu’tazilism inte abrogation (nesh).
Enligt Ahl-i Sunnet,
Att Gud senare upphäver bestämmelserna i vissa verser betyder inte att Han först därefter insåg visdomen i dem. Tvärtom vet Gud med sin eviga, oändliga kunskap vad, när och hur Han ska göra. Att Han utför dem när tiden är inne, betyder inte att Han fattar ett nytt beslut, utan att det beslut som funnits sedan evighet, eller snarare ödet, förverkligas. Detta sker i enlighet med Guds vilja. Att Guds vilja verkställs är i överensstämmelse med Hans eviga kunskap.
(jfr. Katade, en-Nasihu ve’l-Mensuh, Müessesu’r-Risale, 1418/1998, 1/7)
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
