Vår käre bror,
Nej, så är det inte…
Gud har två typer av vilja/önskan. Den första är den skapande viljan (Tekvini Meşiet), den andra är den lagstiftande viljan (Teşriî Meşiet).
Teşriî meşiet,
Den manifesterar sig genom de profeter som Gud har sänt och som har meddelat vad som är Guds vilja. Denna vilja är ett uttryck för Guds bud och förbud.
”Om ni förnekar, veten att Gud är oberoende av er; Han har ingen brist, men Han godtar inte att Hans tjänare ska bli förnekare.”
(Zümer, 39/7)
I versen som översätts med [versens innehåll], pekas på Guds skapande vilja.
Ett kännetecken för denna vilja är att den är ett kommando som uttrycker Guds godtycke och tillfredsställelse, utan att innebära tvång.
”Den som vill, kan tro, den som vill, kan förneka.”
(Al-Kahf, 18/29)
I versen som översätts med [versens innehåll], läggs betoning på människors frihet inför denna gudomliga vilja/önskan. Denna frihet är en förutsättning för de prövningar som människor utsätts för.
Skapande vilja
Uttrycker däremot Guds skapande, verkställande och uppfinning. Denna vilja är en spegling av makt, skapande, tvångsfull och har den egenskap att den inte accepterar motstånd. Den mest koncisa formulering som visar denna vilja är…
”När Gud vill att något ska ske, är hans befallning bara ’Bli’, och det sker omedelbart.”
(Ya-Sin, 36/82)
Det kan ses i versen som lyder:
”Säg: Jag kan varken nytta mig själv eller avvärja skada från mig själv, om inte Gud vill det.”
(7:188)
I den vers som översätts med detta, läggs emellertid betoning på den skapande viljan/önskan.
Som ovan nämnts, är den skapande viljan – om man så kan uttrycka det – Guds slutgiltiga beslut och därmed en oemotståelig egenskap. Denna egenskap uttrycker dock inte en tvångsmässighet som berövar människan alla möjligheter inom sfären av vishet och lämnar henne utan valmöjligheter. Ty vid sidan av denna vilja finns även den lagstiftande viljan.
Till exempel, att en mördare försöker att orättmätigt döda en man, och att han faktiskt lyckas med detta försök, det vill säga att han skjuter mannen, sker trots Guds föreskriftande vilja som inte godkänner detta och som förbjuter detta. Dock kan den mannen inte dö, och ingen kan döda honom, utan Guds skapande vilja, som är den sista ordningen, den tekvinî meşiet/dileme.
Sammanfattningsvis,
Människor vidtar åtgärder, goda eller onda, med sin fria vilja, de utnyttjar sin kraft och vilja; och Gud skapar det som de vill göra, om Han vill. Eftersom människor inte kan skapar, är de givetvis beroende av Guds skapande vilja/önskan i det sista skedet av sina handlingar. Men ansvaret ligger hos dem, eftersom de har brutit mot Korans bud, som representerar Guds lagstiftande vilja.
Om man betraktar sanningen ur detta perspektiv, kommer man att inse att de verser som betonar Guds vilja/önskan inte innehåller uttryck som begränsar människans handlingsfrihet.
Klicka här för mer information:
–
Hur ska vi förstå versen som säger att ingenting kan ske utan Guds vilja?
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar