Vår käre bror,
I de rättfärdiga skolor finns det inget ämne som inte godkänts av förnuft och logik.
För att det är deras ankepunkt.
Koranen, Sunna, konsensus bland de troende
och
analogisk resonering i teologi
den består av de sharia-grundsatser. Dessa sharia-grundsatser, som är starkare än bergen, är en stålborg som ingen mänsklig kraft kan förstöra. Det är högst troligt att de som lämnar denna borg kommer att bli offer för eller bli verktyg för negativa strömningar som är fiender till Ahl-i Sunnet.
Jag anser det också vara av stor vikt att påpeka: Den som inte godtar de olika madhhaberna (religiösa skolor), inte följer någon av dem eller bara väljer de enklaste aspekterna av dem, har avvikit från vägen som miljontals muslimer har följt genom århundraden och har slagit in på en ny väg. Sådana personer har avvikit från Koranen;
”Den som motsätter sig Profeten och, efter att det klara vägvalet har gjorts, väljer en annan väg än troendes väg, så lämnar vi honom åt sitt öde och vi ska föra honom till helvetet; och vad är det för ett hemskt ställe!”
(An-Nisa, 4/115)
De drabbas också av hotet.
Den som efterliknar en madhhab-imam (en företrädare för en teologisk skola) måste i alla frågor följa dennes föreskrifter och vara trofast mot sin madhhab. Undantagsvis, i nödsituationer, kan man i en viss fråga följa en annan madhhabs föreskrifter, förutsatt att man i övrigt förblir trofast mot sin egen madhhab. Detta är dock bara möjligt med en fatwa (teologiskt utslag) från en teolog.
Imam-ı Gazali delar denna åsikt.
Eftersom den som efterliknar har förbundit sig med en skola av tanke, bör han nu vara bestämd i den.
(Muhammed Seyyid, Medhal, Matbaa-i Amire, Istanbul, 1333, s. 306)
Slutsatsen är;
Att byta konfessioner ofta, i enlighet med ens egna önskemål, är ett tecken på att man inte tar dem på allvar.
Muhammed Kevserî, en av de mest insiktsfulla teologerna i den senaste eran, beskriver i sitt verk Makalât tillståndet hos sådana personer på följande sätt:
”Ja, varje grupp ser sig själv som något som inte är det, utan snarare som något som inte är det, som den arabiska diktaren sa:”
”När han kom till jemeniterna var han jemenit, när han kom till Maad var han Adnani.”
Det finns ingen mer störande person än den som syns.
Kevseri säger i samma verk att att inte tillhöra en skola av teologi är en bro som leder till ateism.
(Kevseri, Makalat, s. 163)
Dr. Ramazan el-Bûti har följande att säga om detta:
”Ja, dessa fyra imamer är de mest framstående teologerna som genom sin tolkaton av islam har möjliggjort att islam har kunnat leva vidare i sin ursprungliga form under hela den långa historien för den islamska världen.”
(Imam al-Azam, Imam al-Shafi’i, Imam Malik och Imam Hanbal)
har de kommit överens om att det är så.”
och att överge dessa imamer och istället uppmana folk till att inte tillhöra någon skola av teologi (mazhab).
”Den farligaste bid’a som hotar den islamiska religionen.”
tillägger han.
Ramazan el-Bouti påpekar att de som förespråkar för en sekulär islam, istället för att lösa nya problem, försöker att underminera de grundläggande pelarna i islam, och säger:
Jag har aldrig sett någon av dessa sekterister ta sig tid att undersöka en enda ny fråga som folket ställer sig dagligen. Deras enda bekymmer är att med all sin kraft söka att kullfatta de rätta skolor av teologi, som är de som ger vägledning i fråga om de gudomliga bud, vars grundval är färdig, vars bestämmelser är fastställda och vars efterlevande kommer att befria muslimerna från skulder och föra dem till frälsning!
Dr. Ramazan el-Bouti ställer de som förespråkar för att avskaffa de religiösa skolor följande två frågor:
–
Vad händer om man uppmanar alla att sluta lyssna på ingenjörer i byggbranschen?
– Vad händer om man uppmanar folk att inte lita på läkare när det gäller diagnoser och behandlingar?
Han svarar på den frågan själv så här:
”Det råder ingen tvekan om att det som kommer efter detta är att människor medvetet förstör sina egna hem i tron att de ska reparera dem, och att de tar sina egna liv i tron att det är en form av bot.” [el-Buti, MS Ramazan, Mezhepsizlik, (övers. Durmuş Ali Kayapınar), Sebat Basımevi, Konya, 1976 s. 146, 182]
192,
206]
Den främsta orsaken som leder de som inte följer en skola av teologi till denna fara och hindrar dem från att följa de teologiska auktoriteterna är att de betraktar sina egna åsikter och tankar som lika med, eller till och med överlägsna, åsikterna hos de teologiska auktoriteterna.
I detta ämne säger Imam Şarani:
”Handla i enlighet med allt som de auktoriserade teologerna har föreslagit som sunna och avstå från det som de har förklarat som makruh! Försök inte att söka bevis hos dem i detta ärende! Ty du är fången inom deras kretsar. Det är omöjligt att nå Koranen och Sunna direkt, att överträffa dem och att nå deras domslut utan att nå deras rang…”
(Şârânî, Mizanü’l-Kübra. Berekât Yayınevi, İst. 1980, s. 41, 45)
Alla skolor, enligt min åsikt, är lika nära sharia som fingrarna är handflatan och skuggan är sitt ursprung…
I detta sammanhang bör man även notera följande punkt.
Att följa sin egen åsikt i stället för att följa de auktoritativa teologerna är en stor själfupptagenhet. Detta leder till en andlig kollaps för individen. Bediüzzaman Said Nursi gör följande observationer om ödet för sådana personer:
”Ja, genom stolthet förlorar människan materiella och andliga förträffligheter och förtjänster. Om man ur stolthet inte bryr sig om andras förträffligheter och betraktar sina egna som tillräckliga och höga, är den personen bristfällig. Sådana människor, genom att betrakta sina kunskaper och upptäckter som högre, förlorar vägledningen och upptäckterna av de föregångarna. Och genom att falla i föreställningar avviker de helt och hållet från den raka vägen.”
(Mesnevi-i Nuriye, Katre)
Klicka här för mer information:
– Vilken är den bakomliggande tanken bakom de olika skolor av tanke inom islam?
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar