– Är inte profet Sulejmans (as) önskan ”Ge mig ett rike (kungadöme) som ingen efter mig kommer att förtjäna” i strid med asketism?
– Är önskan att härska tillåten?
– I haditser och särskilt i sufistiska verk förekommer det förbud mot att söka efter höga positioner och uppmaningar till asketism. Hur kan den ytliga motsägelse som uppstår med denna vers förklaras?
Vår käre bror,
Denna bön är hämtad ur Koranen:
”Min Herre, sade han, förlåt mig och ge mig en härjedom som ingen efter mig någonsin kommer att uppnå. Du är den enda som är oändligt barmhärtig!”
(Sad, 38/35)
Som profeten Salomo (as) tillhörande Gud
”Vilken god tjänare han var!”
som han hyllade
(Sad, 38/30),
att han/hon hade ett visst nära förhållande till honom/henne
som han/hon meddelade
(Sad, 38/40)
En stor profet har med denna bön velat bli ett medel för att förmedla visdom och barmhärtighet till många.
Till exempel:
– Så länge som en människas hjärta är förenat med Gud och hon känner sitt ansvar.
Ärgerligheten för materiella ting är inte ond; för sådana människor kommer dyrbara ägodomar inte bara att ge dem lycka i detta liv, utan det kommer också att leda dem till att minnas och tacka Gud, som har givit dem dessa ting, mer.
– Det finns inget fel med att en person, liksom profet Salomo, vill ägna sin existens och makt åt Guds väg med avsikten att etablera rättvisa, godhet och rättvisa på jorden, förutsatt att han inte låter kärleken till rikedom och makt glömma Gud, att han omedelbart ångrar och söker förlåtelse när han ser sina misstag, att han respekterar rättvisa och att han är motståndskraftig mot de skadliga begär av sitt ego.
Dessutom, av profeten Salomo,
”Ge mig ett rike (ett arv) som ingen efter mig någonsin kommer att kunna nå.”
Det anges att han i sin bön bad Gud inte om politisk makt, utan om förmågan att utföra mirakler, en förmåga som var unik för honom som profet. Och faktiskt, efter denna vers,
”Därefter gav vi honom kontrollen över vinden, som blåser milt i den riktning han önskar, samt alla demoner som bygger hus och dyker, och andra skapelser som är bundna med kedjor.”
(Sad, 38/36-38)
med sina verser till profet Salomo
de mirakulösa krafter som gavs
beskrivs.
(se Razi, hans tolkning av den aktuella versen)
Enligt en hadis som berör ämnet, sägs det:
“Igår kväll försökte en djinn, en ifrit, plötsligt att störa min bön. Men Gud räddade mig från honom. Jag kvävde honom. Jag önskar verkligen att jag kunde binda honom vid en av pelarna i den här moskén. Om ni vaknade upp så här imorgon, skulle ni alla…”
(eller ni alla)
du skulle ha sett honom; men sedan kom jag ihåg vad min bror Suleiman sa:
”O Gud, förlåt mig och ge mig ett rike som ingen efter mig kommer att förtjäna!”
hade han sagt. Då kastade Gud ut honom som man skrämmer bort en hund.”
(se Muslim, Moskéer, 39)
Profet Suleiman (fred v.h.)
”En egendom som inte passar någon efter mig.”
(kungadöme)
Gör en god gärning.
Önskan pekar på ett rike och en regering, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Som versen tydligt visar, styrde Suleiman (as) över mäktiga sjöflottor och oövervinnliga kavalleritrupper för sin tid, och hans herravälde sträckte sig över Omanbukten, Adenbukten och Röda havet. Det är säkert att ingen profet efter honom fick ett så mäktigt rike. Han älskade detta rike och dessa välsignelser, eftersom de gav honom tillfälle att minnas sin Gud. Hans herravälde över djinnarna är en ytterligare aspekt av hans unika karaktär.
Ur denna mening kan man alltså dra två slutsatser:
För det första,
en egenskap som ingen profet efter honom har besessen;
för det andra,
Det kan röra sig om ett rike som inte anses vara värdigt för hans efterkommande söner och barnbarn. Ty efter profet Suleiman (freds välsignelse och fred över honom) har det funnits och kommer det att finnas de som har grundlagt ett rike och en regering som är kvantitativt större. Men vi kan säga att det inte har grundlagts och inte kommer att grundläggas ett rike som är kvalitativt lik hans. Ty han härskade inte bara över människor, utan även över djinnerna.
Om vi beaktar att den son som efterträdde profeten Salomo (freds vilar över honom) efter hans död inte kunde fortsätta det etablerade kungadömet varken kvantitativt eller kvalitativt, så framstår den andra tolkningen som korrekt.
Detta är profeten Salomo (as)’s bön;
– Uppfylla Guds krav,
– Att hantera hans egendom på ett rättvist sätt, placera hans skapelser i sina positioner och rangordningar och tillämpa deras gränser,
– Uppfylla de finansiella skyldigheter som Gud har föreskrivit,
– Att hedra religionens symboler,
– Att öppet visa sin tillbedjan,
– Att bibehålla lojaliteten i lydnad gentemot honom,
– Att ordna och reglera Guds gällande dom och lag över sina tjänare,
– Och det har skett för att uppfylla de löften som han, som han har anförtrott sina budbärare, har givit, löften som ingen av hans skapelser kände till.
Och verkligen, Gud den Högste säger:
”Jag vet säkert vad ni inte vet.”
(Al-Baqara, 2:30)
så har han sagt. Annars kan det inte vara fråga om att Sulejman (as) önskade detta för världsliga orsaker. Ty han och alla andra profeter var de mest asketiska bland Guds skapelser.
Han önskade att äga den här världen bara för Guds skull.
Det sägs också att han begärde en egendom som inte skulle ges till någon efter honom,
att hans ställning och överlägsenhet inför Gud tydligt visas bland alla skapade varelser i himmel och på jorden
Det var för att profeterna tävlar med varandra om sin position hos Gud. Alla önskar att ha en speciell plats som bevisar deras position hos Gud.
Det är därför som Profeten (s.a.v.), när han fångade ifritten som ville avbryta hans böner och Gud gav honom möjligheten att göra det, först ville binda ifritten, men sedan minns han profet Sulejmans (a.s.) böner och släppte ifritten fri, men reducerad (ödmjuk).
Om någon efter honom hade beviljats liknande förmågor, hade han inte behållit sin unika egenskap. Det verkar som om Profeten (fred och välsignelser vare med honom) inte var nöjd med att dela denna egenskap med någon, efter att ha vetat att demonerna var under Sulejmans (fred och välsignelser vare med honom) kontroll och att hans bön att ingen efter honom skulle beviljas en sådan egenskap hade blivit erhörd.
(se Kurtubi, el-Camiu li Ahkâmi’l-Kur’an, kommentar till den aktuella versen)
Enligt Kadı Beyzâvi beror det på att kontrollen över djinnarna var en speciell förmåga som tillhörde profet Suleiman (as), varför profeten Muhammed (pbuh) inte band den djinn han fångade. Eller så avstod han från att binda den på grund av sin ödmjukhet.
(Kadi Beyzavi, Esrar’ut-Te’vil, utläggning av den relevanta versen)
Djävlarna lever på jorden tillsammans med oss.
Precis som bland människor finns det troende och icke-troende bland dem. De som inte tror bland dem kallas för djävlarna.
Både andarnas och demonernas existens är tydligt angivna i Koranen och haditerna.
Som nämns i hadiserna
”Jag kom ihåg vad min bror Suleiman sa…”
Uttrycket syftar på vers 35 i Sura Sad, vars tolkning vi har återgiven i hadisen.
Broderskapet mellan Profeten (s.a.v.) och Profet Suleiman (a.s.) kan bero på likheterna i grunderna av religionen eller likheterna mellan deras sharia. Dessutom är profeterna bröder genom sin gemensamma fader. Som Profeten (s.a.v.) nämligen sade:
”Alla profeter är bröder i sin fader; deras mödrar är olika, men deras religion är densamma.”
(
se Buhari, Enbiya 48)
är tillgänglig.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
