– Skulle inte den som dog av en viss orsak ha dött om den orsaken inte hade funnits?
– Till exempel pågår det nu en krig mellan USA och Irak. I den här krigen bombarderar USA, människor dör, och vi anser att Bush är skyldig…
– Skulle dessa människor ha dött ändå om det inte hade varit för den här krigen?
– Så om människor dog när det var dags, var det då Bushs fel, eller kriget mellan Palestina och Israel, eller det som Hitler gjorde under andra världskriget? Skulle dessa människor ha dött ändå om dessa krig inte hade ägt rum?
– Eller den kamp som våra soldater i Östern för med terroristerna?
– Har de då någon skuld om de ska dö ändå?
– Jag kan inte titta på tv längre, det kommer bara nyheter om att han knivhögg sin fru eller liknande…
– Varför händer detta om de ändå ska dö? Jag är helt förvirrad och vet inte vad jag ska göra?!
Vår käre bror,
Din fråga
ja
eller
nej
Det vore fel att svara på det sättet. För att
ja
om vi säger
Determinist
har avvisat människans vilja,
nej
om vi säger
Mu’tazilit
då förnekar vi ödet.
Det handlar om en dödsolycka. Därför anser vi att en kortfattad förklaring är lämplig:
Fråga: ”Om det är föreskrivet att en viss person ska dö vid en viss tidpunkt, vad är då den skyldiga i att den som sköt med gevär med sin begränsade fria vilja sköt?”
Vad tycker du om det han sa?
Kader,
Det finns ett samband mellan orsaken och effekten. Det vill säga, den här effekten kommer att inträffa på grund av den här orsaken. Därför ska man inte säga:
”Om det är föreskrivet att den och den personen ska dö vid den och den tidpunkten, vad är då skylden hos den som avfyrde vapnet med sin begränsade fria vilja? Han hade ändå dödat honom, även om han inte hade skjutit.”
Fråga:
Varför inte?
Svaret:
Ty ödet har bestämt att han ska dö med sitt gevär. Om du antar att han inte ska avfyra sitt gevär, så antar du att ödet inte har någon inverkan. Med vad ska du då döma hans död? Antingen föreställer du dig, som Jabri, ett öde som är separat för orsaken och ett separat öde för effekten, eller så förnekar du ödet, som Mu’tazilite, och lämnar Ahl-i Sunnet ve Cemaat för att gå med i en avvikande sekt. Därför säger vi, Ahl-i Hak:
”Om han inte hade skjutit med gevär, är det för oss oklart om han hade dött.”
Cebrî säger:
”Han hade ändå dött om han inte hade kastat sig.”
Mu’tezilerna säger:
”Han hade inte dött om han inte hade kastat.”
(Ord, s. 467)
Det vill säga, Gud har i sin visdom i denna värld förenat varje effekt med en orsak. Denna sanning har uttryckts som att ödet är förenat med orsaken och effekten. Till exempel är ett barn effekten och föräldrarna orsaken. Gud har föreskrivit att detta barn ska födas av dessa föräldrar. Det är här deterministerna gör misstag, de föreställer sig ett separat öde för orsaken och effekten, det vill säga de betraktar föräldrarna och barnet separat. Som en konsekvens av detta hamnar de i den felaktiga tanken att ett barn som har kommit till världen, eftersom dess öde är att komma till världen, skulle ha kommit till världen även utan sina föräldrar.
Mu’taziliterna
hävdar han att orsaker har en inverkan, och att barnet inte hade kommit till världen om det inte hade haft föräldrar, vilket är en ytterligare falsk uppfattning. Ahl-i Sunnet-teologerna har sagt att ödet betraktar orsaken och effekten, och att om orsaker antas vara obefintliga, kan inget sägas om effekten. Det vill säga, i fallet med exemplet ovan,
”Hade barnet kommit till världen om den här föräldern inte hade funnits?”
Svaret på den frågan, enligt Ahl-i Sunnet-teologerna, är:
”Vad som kommer att hända är, enligt oss, oklart.”
så är det. För det föreligger ett faktum. Barnet i fråga har förolyktats av dessa föräldrar. Hur kan man avgöra om barnet skulle ha förolyktats av andra föräldrar om dessa föräldrar inte hade funnits? Man kan inte spekulera i om Gud skulle ha skickat barnet till andra föräldrar.
Precis som i detta exempel, i fallet då en man skjuter och en annan dör,
Kastningen av ödet betraktar orsaken och effekten som ett enda fenomen.
Det föreligger en mordincident, och Gud vet om denna incident innan den inträffar. Därför är ödet att den ena personen skjuter och den andra dör. Om man antar att mannen inte sköt, så anses en aspekt av den aktuella händelsen, nämligen orsaken, som icke-existerande. I detta fall kan inget sägas om den motsatta parten. I mordfallet är mördarens skuld att han har begärt mord, en handling som Gud har förbjudit, och orsakat döden.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
