– Hej, jag vill först och främst säga att jag är muslim, men jag har en fråga.
– Låt oss anta att Gud skapade världen, sedan skapade han människorna och gav oss förnuft. Låt oss anta att han ville att vi med detta förnuft skulle finna honom, att detta var vår prov. Och att han skickade oss Koranen som föda. Att vi utan att använda vårt förnuft, utan att ifrågasätta, direkt ska tro på Koranen. Men vad händer om syftet var att vi, trots rädsla för himmel och helvete i Koranen, skulle ifrågasätta och finna honom?
– Jag menar, i dagens samhälle är de flesta muslimer det på grund av geografi. Jag tror inte att jag hade blivit muslim om jag hade födsats i Amerika. Det beror på familjepress och att man föds in i en muslimsk familj.
– Om en person till exempel ber för att han är rädd för det som står i Koranen, vad skiljer det då från att böja sig och resa sig utan mening?
– Jag menar, skulle du be om du inte riskerade att hamna i helvetet?
– Är det för att ni älskar Gud som ni ber, eller för att ni är rädda för Guds straff?
– Alltså, syftet här är att Koranen skickades som betesfisk. Vi ska tro på Koranen ur rädsla, utan att använda vår förnuft eller ifrågasätta. Men vad händer om Gud vill att vi ska finna honom *för att vi älskar honom*, trots rädslorna i Koranen? Alltså, genom att ifrågasätta och använda det förnuft han gav oss? …
Vår käre bror,
Svar 1:
Nedstigningen av Koranen och andra heliga böcker bör bedömas i ljuset av verskontexten. Därför, i terminsmässig mening,
”ayat”
Det visar originaliteten av det uttryckta ordet och den absoluta och odefinierbara verkligheten av gudomligheten i dess etymologiska struktur.
Därför är det som är viktigt framför allt
ett tal som kan visa det högre verklighetsfält som tillhör skaparen, bortom människan och naturen
är det som är aktuellt.
Denna transcendentala existens, som människan intuitivt känner till, kan dock bara bli uppfattbar i den yttre dimensionen genom en process av vägledning som kallas vers. Därför…
Inre intuition och den gudomliga sanning som visas i verserna möts.
det vill säga, de bekräftar varandra. Som ett resultat av denna bekräftelse, alla skapade ting…
den verklighet att det är ett tal som pekar på skaparen
förstås.
Som det framgår här är det som är prioriterat
”tro”
Tro är snarare relaterad till viljan, som är en högre struktur än förnuftet. Bekräftelsen av den fria viljan av den intuitiva uppfattningen av gudomligheten och dess förhållande till den yttre aspekten av versen,
”tro”
Detta avslöjar dess verklighet. Därefter är det nödvändigt att detta manifesteras i dess naturdimension, det vill säga dess beteendemässiga dimension.
Precis som alla skapade ting visar på sin skapare, bör även människan, som ett skapat men medvetet och fritt väsen, visa på sin skapare. Det vill säga, hela processen bör fullbordas i enlighet med versens innebörd. Formen för detta visande är givetvis bestämd av skaparen. Detta kommer att manifestera sig i form av bud och förbud.
”Testning”
med avsikt att hänvisa till den gudomliga verklighet som är bortom människan, som är en begränsad och skapad varelse, och som människan inte kan mäta sig med.
”nedgradering”
som förekommer i en sekundär form, uttryckt som.
I denna konfrontation, tro.
om det uppenbarar sig en strävan mot en högre, gudomlig sanning genom dess medel
bara om man förstår orsaker och konsekvenser kan man gå vidare. Annars kommer man att stanna i orsaksvärlden.
Här är
Skillnaden mellan himmel och helvete
Det framgår här.
Paradis,
Det är en överföring till den högsta verklighetsnivån.
Denna överföring börjar med tro och förvärvar sedan sin existens genom att fortsätta på beteendets plan.
Helvete
medan det motsatta innebär att stanna kvar på plats och bli instängd i den dövande cykeln av orsaker och konsekvenser. Eldelementet är den primära drivande kraften i cykeln av orsaker och konsekvenser.
Slutligen,
Men det är tack vare Koranen och genom att vara mottagare av den som människan, genom tro, vänder sig mot den högre nivån av den ursprungliga verkligheten och omformar sitt liv i enlighet med detta.
Svar 2:
a)
Texten är full av logiska motsägelser. Å ena sidan skriver författaren…
”Att vi ska tro på Koranen direkt utan att använda vår förnuft, utan att ifrågasätta någonting.”
påstår han att det är omöjligt att tro på Koranen utan att ifrågasätta den; å andra sidan
”Om en person ber för att han är rädd för det som står i Koranen…”
vilket visar att han tror att Koranen är Guds ord.
Den som tror på helvetet, tror på det för att han tror på Koranen. Den som tror på Koranen, tror att den är Guds ord.
För att veta att Koranen är Guds ord, kan man antingen läsa och förstå den själv och dra den slutsatsen, eller så kan man tro det för att man litar på de lärda som känner Koranen väl. Båda dessa former av tro är giltiga.
– Idag tror vi på många vetenskapliga kunskaper inom medicin, astronomi, fysik, kemi osv. genom att lita på vad experterna på dessa områden säger, trots att vi inte direkt undersöker och förstår dessa kunskaper själva.
Miljoner muslimska teologer har bevisat att Koranen är Guds ord genom att direkt betrakta de mirakulösa aspekterna som Koranen innehåller. Dessutom finns det många verser som visar att de profetiska förutsägelserna i Koranen har kommit att inträffa. Man behöver inte vara expert för att förstå detta.
b)
”(Gud) sände ner Koranen. Vi ska inte använda vår förnuft, utan tro direkt på Koranen utan att ifrågasätta den.”
Denna bedömning är helt felaktig. Det finns ingen sådan profetia i Koranen eller Haditerna. Tvärtom, Koranen innehåller dussintals…
hundratals verser uppmuntrar människan till eftertanke, reflektion och användning av sin förnuft.
Detta är vad det betyder. Som ett exempel presenterar vi nedan översättningen av några verser:
”Vi har nedställt till dig en välsignad och välsigningsrik bok, så att människorna skall överdenka dess verser och de förnuftiga skall dra lärdom och lära sig av dem.”
(Sad, 38/29)
”Förstår de inte innehållet i Koranen, eller har det som händer dem något som inte drabbade deras föregångare?”
(Al-Mu’minun, 23/68)
”Förstår de inte Koranen? Om den vore skriven av någon annan än Gud, hade de funnit många motsägelser i den.”
(An-Nisa, 4:82).
”Förstår de inte Koranen? Eller är det så att det sitter lås på deras hjärtan?”
(Muhammad, 47/24).
c)
Allt som finns i Koranen är rimligt och kan förstås med sund logik. Precis som Gud har givit människan en mottagande intelligens för att kommunicera med dem, har Han också skänkt en sändande mekanism, nämligen Utsändningen/Koranen, genom profeterna.
Nämligen, den som ger.
De som inte har haft tillfälle att bekanta sig med inspirationen (wahy) ska inte hållas ansvariga i detta prov.
som,
Inte heller galna människor som inte har kontakt med den förnuftiga delen av sin själ är ansvariga.
Det betyder att Koranen vänder sig till förnuftet.
Men tyvärr, eftersom människor förutom förnuftet också har många känslor, så är det tyvärr så att de flesta människor…
inte sin förnuft, utan sina känslor, sin blinda instinkt, som han prioriterar.
De hamnar på fel väg på grund av det de har gjort.
– Således,
”Trots Koranen, förnuftet…”
Uttrycket är en grov förolämpning. Rättelse:
”Att använda förnuftet är nödvändigt för att förstå Koranen”
är verkligheten.
d)
Böner och gudstjänster riktade till Gud.
-i princip
– utförs enbart för att vinna Hans goda behag. Ju starkare tron på Gud är, desto starkare är detta syfte. Men eftersom inte alla har lika stor kunskap, insikt eller tro, så leder Gud, i sin oändliga barmhärtighet, sina tjänare på vägen till paradiset…
”paradis och helvete”
har han också föreslagit en belöning och en bestraffning.
Därför är det okej att utföra religiösa handlingar i hopp om paradiset eller i rädsla för helvetet. Att tänka på dessa saker strider inte mot tron.
Dessutom tror vi inte att någon muslim ber för att komma till paradiset eller undvika helvetet, utan att tänka på Guds bud. Man kan tänka på detta oberoende av bönstider och det kan öka engagemanget i bönen; men
Han utför inte sina tjänster bara för det.
– Trots detta har det i islams historia funnits många som har tjänat Gud, inte för att tänka på paradis eller helvete, utan enbart för att behaga Gud.
Vi kan ta Bediüzzaman Said Nursi, som vi känner väl, som ett levande exempel på detta.
Han säger:
”…Sedan offrade jag min efterliv för att rädda samhällets tro.”
Jag har varken längtan efter paradiset eller rädsla för helvetet.
För att bevara samhällets tro, kan vi offra inte bara en Said, utan tusen Said.
Om vår Koranen lämnas utan gemenskap på jorden, vill jag inte ens ha Paradiset.
; det blir mitt fängelse. Om jag ser att min nations tro är säkrad, är jag beredd att brinna i helvetets lågor. För medan min kropp brinner, kommer mitt hjärta att bli en rosengård.”
(Livshistoria, s. 630)
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
