– Jag tycker att månskärningen är ett dokumenterat mirakel, men profetens namn nämns inte.
Vår käre bror,
Historiska och biografiska böcker vittnar om mer än tusen mirakel som profeten Muhammed (fred och välsignelser vare med honom) utförde.
Koranen
Som en bok som belyser miraklet i universums bok, har den snarare än de lokala, temporära, materiella och sinnliga mirakler som andra profeter utförde, betonat de andliga, rationella och universella ontologiska mirakler. Ty de sinnliga mirakler som Jesus (a.s.) och Moses (a.s.) utförde var tillfälliga, specifika och begränsade i tiden, och hade därmed inte stor betydning för dem som ville tro genom att se ett mirakel, men inte hade sett det. Till exempel är det inte längre möjligt för någon att tro genom att se Moses (a.s.) stav eller Jesus (a.s.) uppväcka de döda. Däremot, för att budskapen i Koranen, som är den sista boken som gäller till domedagen, ska vara effektiva, krävs vetenskapliga och rationella mirakler som behåller sin fräschhet för all framtid. Ur detta perspektiv är Koranen ett mirakel från början till slut, och den har också sinnliga mirakler i den mening som din fråga avser. Vi kommer att ge några exempel på sinnliga mirakler som nämns i Koranen, utförda av Profeten (s.a.v.).
a.
Som historiska och biografiska böcker enhuvrigt konstaterar, kastade Profeten (fred och välsignelser vare med honom) en handfull stenar i slaget vid Badr.
”Måtte de skämmas!”
och kastade det mot fienden, och den lilla mängd jord/grus hamnade i alla fiendens soldaters ögon, förblindade dem och ledde till deras nederlag. Detta mirakel nämns i Koranen som följer:
”Min budbärare! Du
(de stenarna)
när du kastade
-i verkligheten-
Det var inte du som kastade, utan Gud kastade.
(Al-Anfal, 8/17)
b.
Profeten (s.a.v.) anförtrodde en av sina hustrur ett hemligt ärende och förmanade henne att inte berätta det för någon. Hon berättade det dock för en annan av Profetens (s.a.v.) hustrur. Profeten (s.a.v.), som fick veta detta genom وحی (wahy, gudomlig inspiration), tillrättade den hustru som hade anförtrott honom sitt hemliga ärende, och klagade över att hon hade avslöjat hans hemlighet för en annan. När hustrun frågade hur han visste detta, svarade Profeten (s.a.v.) …
”Detta har Allah, som vet allt, kunnat berätta för mig.”
svarade han.
”När Profeten i hemlighet sade något till en av sina hustrur. Men hans hustru,
(det ordet)
När han hade informerat andra och Gud hade klargjort detta för profeten, meddelade profeten en del av det, men avstod från att meddela en del. När profeten informerade henne om detta, sa hans hustru:
”Vem har sagt dig det?”
sa. Profeten svarade:
’Detta har Allvetaren och Allseende Gud kunnat berätta.’
sa han/hon.
(At-Tahrim, 66/3)
Denna sanning betonas i versen som lyder:
c.
Händelsen med att månen delades i två är bekräftad i Koranen, liksom den nämns i haditser och historiska källor.
”Domedagen närmar sig, och månen har splittrats. De som förnekar Gud vänder sig bort när de ser ett mirakel och säger:”
’Det här är en pågående förtrollning.’
brukar man säga.”
(Kamer, 54/1-2)
I de verser som beskriver detta, betonas det att Månen splittrades och att de ogödningsfulla inte kunde förneka detta, utan bara ansåg det som en form av magi.
Klicka här för mer information:
– Profetens mirakler som nämns i Koranen. Detta verk…
– Kan du förklara mirakler och den mirakulösa aspekten av Koranen?
– Man säger att Koranen har fyrtio mirakulösa aspekter; hur ska man förstå detta?
– Hur förklarar man att Koranen är ett mirakel och att inte ens en bokstav kan ändras?
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
Kommentarer
sehmusyilmaz
Surah Al-Anfal, vers 43-44:
”Då lät Gud er se dem fåtaliga i er sömn (dröm). Ty hade Gud låtit er se dem talrika, hade ni visst flytt och tvistat om striden. Men Gud avvärjde detta. Ty Han vet vad som är i hjärtan.”
”Och när ni mötte dem, lät han dem verka fåtaliga i era ögon, och lät er verka fåtaliga i deras ögon. Ty Allah ville verkställa sin föresatte plan. Till Allah återförs alla ting.”
”De såg med sina egna ögon dubbelt så mycket som de själva kunde se.” (Âl-i İmran, 3/13)