Vår käre bror,
Vi kan inte förneka att vi som samhälle lever med ett empati-problem. Vi måste betrakta oss själva som individer och som gemenskap,
”den andre”
Vår oförmåga att sätta oss i andras position har förvandlat vårt liv till en dialog mellan döva. Medan det vi säger alltid är vackert och sant,
”den andre”
Det som sägs har blivit falskt och felaktigt. Medan våra egna fel har förvandlats till förtjänster, uppfattas förtjänsterna hos den vi talar till som fel.
Koranen däremot avvisar generaliseringar. Den betonar en analytisk tillvägagångssätt som skiljer mellan rätt och fel. Varken samhället eller individen är i alla sina handlingar felfria, och inte heller är alla deras handlingar felaktiga.
”Man ska inte bli straffad för andras fel.”
(Al-An’am, 6/164)
Den i versen uttryckta principen är en rättvis koranisk regel för att bestämma beteende på individ-, gemenskaps- och nationell nivå. Att en person eller samhälle besitter en negativ egenskap innebär inte att man ska vara fiende till den personen eller samhället i sin helhet, utan bara till den specifika egenskapen. Att vara fiende till en person på grund av en enda negativ egenskap strider mot Korans rättvisebegrepp.
Denna skala kan också betraktas ur ett tankepunktsperspektiv. Ett fåtal fel i ett tänkandesystem visar inte att hela tänkandesystemet är felaktigt.
”Även om yrken är hur felaktiga som helst, så finns det i dem en sanning, en sanning som är som en livsfråga.”
I sådana fall undersöker man de faktorer som avgör resultatet. Om resultatet avgörs av rättvisa och sanning, är det yrket rättfärdigt; om dess negativa sida överväger den positiva, är det yrket falskt. Det viktiga här är…
balans mellan positivt och negativt
frågan är hur det har gått sönder.
Man bör betrakta de olika tolkningarna av islam ur detta perspektiv. Som en historisk händelse och sociologiskt faktum…
Alevism
bör också bedömas inom detta ramverk. Vid bedömningen bör funktionaliteten av ett ”empatiskt samhälle” bevaras. Det vill säga, samhällsgrupper bör kunna sätta sig i ”den andres” position.
I detta sammanhang har vissa verk, istället för att hjälpa sunniter och shior att förstå varandra, snarare ökat avståndet mellan dem. När politiska ambitioner kom in i bilden,
”tekfir”
har man börjat se anklagelser som når en sådan grad.
Nästan alla erkänner omöjligheten att förena alevismen under en enda kod. Även om de intensivt förnekar varandras alevism, måste vi acceptera alla alevistiska grupper som en social realitet i dagens samhälle. Det faktum att alla grenar av alevismen refererar till Ali (ra) borde vara en historisk nödvändighet, om än inte en sociologiskt nödvändighet.
”Alevi”
ordet
Det betyder en person som är tillskriven till Ali (ra).
Ur denna synvinkel
En Alevism utan ”Ali”
Det är svårt att förklara de historiska rötterna till detta tänkande. Man kan heller inte säga att de som gör sådana definitioner av alevism är intresserade av historiska rötter. Eftersom han ansåg att begreppet alevism hade avvikit från sin ursprungliga innebörd, har han i sina verk sökt ge en korrekt definition av alevism. Den äkta alevism är att kärleken till Ali (ra) leder till profetisk och gudomlig kärlek. Dess grundläggande axel är teologi, kärleken till Ali (ra), kärleken till Ahl-i Beyt och profetkap. Men alevism har med tiden förlorat sina ursprungliga referenser och antagit olika former. Detta har Bediüzzaman…
”Den salabetiska alevismen grundade sig slutligen på rafizismen.”
Detta uttrycks på följande sätt. Som en spegling av denna sanning har Alevit-grupper uppstått som inte har något att göra med Ali (ra) och Al-i Beyt.
Bediuzzaman
”Man ska inte be för en hycklare efter hans död.”
I samband med förklaringen av versen svarar han på en fråga och skriver att versen inte kan tillämpas på alevierna, som är ”ahl-i kıble”, det vill säga att de befinner sig inom ramarna för islam.
Ärde för Ali (ra) är en central princip för alevierna. De strävar efter att inte avvika från denna princip vid tolkningen av händelser. Även i den sunnitiska delen av befolkningen har kärleken till Ali (ra) en betydande plats.
En av de grundläggande principer som Alevier värdesätter är kärleken till Ahl al-Bayt. Detta begrepp, som syftar på medlemmarna i Profetens (sav) hushåll, har genom historien inte kunnat undgå att bli ett verktyg i politiska stridigheter.
I själva verket är kärleken till Ahl-i Beyt, som är en förlängning av kärleken till Ali (ra), en grundläggande företeelse, inte bara bland alevierna utan även bland sunniterna. Kärleken till Ahl-i Beyt är nämligen en kärlek som föreskrivs i Koranen.
”Han sa: Jag begär ingen ersättning för mitt arbete; det enda jag önskar av er är kärlek till släktingar och tillhörighet till min familj.”
(Al-Shura, 42/23)
I en tolkning av versen anges att Profeten (s.a.v.) önskade att hans ummah (samhälle) skulle älska Ahl al-Bayt. I en hadis säger Profeten (s.a.v.):
”Jag lämnar er med två saker, om ni håller er till dem kommer ni att finna frälsning: Den ena är Allahs bok, den andra är min familj.”
med dessa ord betonade han Al-i Beyts betydelse.
Kärleken till Ahl-i Beyt, som föreskrivs i Koranen, är en grundläggande princip. Men det finns varningar i Risale-i Nur angående att förstå kärleken till Ahl-i Beyt på rätt sätt. Bediuzzaman citerar vad Profeten (s.a.v.) sa till Ali (r.a.):
“Även kring dig kommer en del människor att gå fördärvet, liksom kring Jesus. De kommer att gå fördärvet genom överdriven kärlek, andra genom överdriven hat. De kristna, i sin kärlek till Jesus, överdrev och hävdade – gud förbjude – att han var Guds son. De judar, i sitt hat, överdrev och förnekade hans profetkap och hans fullkomlighet. Även kring dig kommer en del att överdriva, och gå fördärvet genom sin kärlek.”
(Breve, Det nittonde brevet)
Hadisen framhäver hur kärleken bör vara. Det vill säga, Ali (ra) bör älskas på grund av sin relation till Gud och Profeten (sav). Även Al-i Bayt…
”En av de ljusglänsande aspekterna av profetens uppdrag” (de ljusglänsande banden)
Man bör se det på det sättet. Annars är det inte rätt att älska Ali (ra) för hans personliga mod och överlägsenhet utan att tänka på hans koppling till Gud och Profeten. Denna typ av kärlek kan orsaka en skadlig kärlek, även om Gud inte känner man och Profeten inte är känd.
Profeten (s.a.v.) älskade Ahl al-Bayt på grund av deras roll i profetmissionen. Ty Ahl al-Bayt är källan till och skyddarna av Sunna, och de som uppfyller dess krav. Eftersom Profetens (s.a.v.) kärlek till Ahl al-Bayt syftar till Sunna, kan de som inte följer Sunna inte vara Ahl al-Bayt, och inte heller vara sanna vänner till Ahl al-Bayt.
Slutsats:
Bediuzzaman hävdade att skillnaderna mellan den sanna alevismen och Ahl-i Sunnet ve Cemaat bör elimineras. Detta är särskilt nödvändigt i vår tid, en era präglad av utbredd ateism. Den klyfta som existerar mellan alevier och Ahl-i Sunnet är i stor utsträckning ett resultat av konstgjorda element. Till exempel har kritiken av Ali (ra) under Ahl-i Sunnet ve Cemaats namn, som i själva verket härrör från wahhabism och kharijism, lett till en avkylning i förhållandet. På samma sätt har felaktiga handlingar begångna i alevismens namn skapat avstånd mellan alevier och Ahl-i Sunnet. För att övervinna dessa problem måste parterna närma sig varandra utan fördomar och övervinna empati-problemet. Sanna alevier bör sluta att låta sig påverkas av kharijism och wahhabism och upphöra med fiendskapen mot Ahl-i Sunnet, och istället söka vägar till samförstånd.
Bediüzzaman’s
”Alevier som gör ’älskandet av Ahl al-Bayt’ till sin yrkessynpunkt, kommer inte nödvändigtvis att hamna i kätteri eller förnekelse av tro, oavsett hur extremt de är.”
Det verkar som att den goda föreställningen i form av ”husnüzann” är en viktig princip för Ahl-i Sunnet. Alevierna däremot,
”Kanske är sunniterna mer anhängare av Ali än aleviterna. I alla sina predikningar och böner nämner de Ali med den beröm han förtjänar.”
De bör ta hans ord i beaktning. Allt detta avslöjar en viss sanning.
De som i sann mening älskar Ahl-i Beyt är inte bid’at-anhängare. I själva verket finns det ingen religiös hinder för en muslim eller en tarikat att ta kärleken till Ali (ra) som grund för sin livssyn och sina handlingar. Förutsatt att man inte angriper andra Sahaba, ber, fastar och uppfyller sina övriga skyldigheter i ljuset av Koranen och Sunna, finns det inget hinder för att ta kärleken till Ali (ra) och Ahl-i Beyt som sin vägledning. Sanningen är att en äkta Alevi, som känner och lever efter Koranen och Sunna, erkänner endast Gud som sin gud. Han ser sig själv som en del av islam, betraktar Profeten (sav) som den sista profeten och Koranen som den sista himmelska boken.
Det enda sättet att avskaffa denna konstgjorda splittring är att söka ljuset i Koranen och att betrakta den som den enda måttstocken. Som Gud faktiskt säger i Koranen,
”Alla ni, tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi tagi
(Al-i İmran, 3/103)
Genom att beordra detta, föreskriver han att alla muslimer ska samlas kring Koranen.
Endast på detta sätt kan muslimernas enhet och sammanhållning säkras, och splittringar kan elimineras genom dess principer. Endast på detta sätt kan man hålla sig borta från alla typer av myter och nonsens.
Koranens versers uttalanden om Gud har en övertygande kraft som kan övertyga alla människor. Vanliga människor är förtjusta i enkelheten i Hans uttalanden, medan vetenskapsmän är förundrade över dess elegans och retorik.
”Hjärtan finner lugn i ihågkomsten av Gud.”
och intellektuella på alla nivåer tillfredsställer sitt behov av att tro genom att följa Honom, och de når fullkomlighet genom att lyda Honom.
I Koranen sägs det:
”Denna Koranen leder verkligen människorna till den rätta vägen.”
(Isra, 17/9)
En människa kommer att lära sig ur Koranen och Sunna vad hon ska tro för att komma in i troens sfär, och vilka handlingar hon ska utföra och vilka hon ska avstå från för att förbli inom Islam.
Eftersom Koranen och Sunna är måttstocken för alla muslimer, kommer en muslim att bedöma och jämföra varje mänsklig idé, anspråk, tro och övertygelse i förhållande till Koranen och Hadiserna, som är dess primära tolkning.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
