– Räcker det att bara mannen i familjen slaktar djuret, eller ska varje familjemedlem slakta ett djur?
– Kan du förklara deras ansvarsområden och uppgifter, samt de punkter som bör beaktas?
– Vem slaktar djuret?
Vår käre bror,
I den Hanafitiska skolan av islam är det den som äger förmögenheten som har skyldigheten att offra,
Den som äger pengarna i familjen ska offra. Det spelar ingen roll om det är en man eller en kvinna. Om både mannen och kvinnan i familjen har separata tillgångar, ska den som anses vara rik i religiös mening offra. Om båda är rika, ska båda offra.
Offra ett djur
är obligatorisk för muslimer som anses vara rika i religiös mening. Vid slakt av djur för Qurban.
Måttet på rikedom är som följer:
Utöver vad som är absolut nödvändigt.
Den som äger 85 gram guld eller motsvarande summa i pengar och egendom är rik.
Till skillnad från zekât (den obligatoriska välgöreningsskatten) är det inte nödvändigt att en viss tidsperiod, som ett år, har passerat sedan man nådde nisab-nivån för att vara skyldig att utföra kurban (den islamska offerceremonin).
Dessutom räknas betande djur som får, getter och nötkreatur samt handelsvaror till nisap-värdet. Det är inte heller nödvändigt att dessa varor ska vara av en art som ökar i antal. Till exempel, om en person som äger tjugo får har ett totalvärde av sina får som motsvarar nisap-värdet i guld, anses denna person vara rik. Likaså räknas en person som äger handelsvaror som uppnår nisap-värdet som rik i fråga om offergåvor och ska utföra offergåvor.
Å andra sidan
En person som äger en fastighet utöver det hus han bor i, är skyldig att offra ett djur om han, efter att ha täckt sina månatliga utgifter med hyresintäkterna, har en summa kvar som motsvarar nisab-värdet.
På samma sätt, om en person som är i skuld, efter att ha betalat sina skulder med sina tillgångar, har kvar en summa motsvarande nisap-värdet, så är han skyldig att offra ett djur. Ja, en person som, utöver sina sommar- och vinterkläder, äger ytterligare kläder vars värde uppgår till nisap-värdet, anses i detta avseende vara rik. I vissa av våra fikh-böcker finns följande regel:
”Om någon äger ett hus utöver det hus han bor i, är det obligatoriskt för honom att offra ett djur, även om han inte använder det för handel eller hyra.”
För den som är skyldig att offra ett djur räcker det att äga tillräckligt med egendom för att uppfylla nisap-kravet, inte bara före Eid al-Adha, utan även under de tre dagarna av Eid al-Adha (den 1:a, 2:a och 3:e dagen). Det vill säga, det krävs inte att ett år har gått sedan egendomen uppnådde nisap-kravet. Till exempel är en person som den första dagen av Eid al-Adha får en summa pengar som överstiger nisap-kravet, utöver sina egna behov, skyldig att offra ett djur.
Som i Zakat, nödvändigt
(ursprunglig)
behov är:
Bostadshus, möbler, fordon, verktyg och material för arbete och konst, vinter- och sommarkläder, samt proviant för en månad, eller enligt en annan åsikt, för ett år.
Den som äger mer än detta och har tillräckligt med tillgångar för att uppfylla nisap-kravet, är skyldig att slakta ett offerdjur.
Dessutom,
”Kan man klara sig utan offer? Offeret hamnar i människans hälsa.”
Det finns ingen religiös grund för detta påstående. Även om en person är rik, men inte frisk och är sjuk eller handikappad, är det ändå obligatoriskt för honom att offra. Å andra sidan finns det ingenstans bland villkoren för offret…
”hälsa”
Ej söktes. Endast
Den som ska slakta ett offerdjur kan ha följande avsikt:
”O Gud, i gengäld för alla de välsignelser Du oss har skänkt, borde jag egentligen offra mig själv till Dig, men Du har förbjudit att människor offras. Därför slaktar jag detta djur i mitt ställe.”
Dessa ord visar en persons uppriktiga avsikt och hängivenhet.
Man ska inte slakta ett djur som offer om man har tagit lån för att betala för det.
Om en person når en sådan rikedom att hen kan offra ett djur under Eid al-Adha, då och endast då är det obligatoriskt för hen att offra.
”Det är pinsamt för grannarna i kvarteret.”
Det är heller inte rätt att gå i skuld för att slakta ett offerdjur. Ty Gud lägger ingen börda på sin tjänare som överstiger hans förmåga. En sådan tanke skadar också uppriktighet. Ty i detta fall slaktas offerdjuret för att andra ska se det, för att man inte ska skämmas inför dem, vilket strider mot medvetenheten om att vara Guds tjänare.
Men,
Även om man inte är rik, men har råd att köpa ett djur att offra, så köper man det, slaktar det och äter köttet tillsammans med sin familj. Då gör man ändå en god gärning.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
