Dua (bön) är när en människa vänder sig till sin Gud med innerlig bön, uttrycker sina behov och ber om hjälp. I islam anses dua vara kärnan av tillbedjan och den mest intima formen av kommunikation mellan människan och Gud. Denna kategori ger information om duans mening, betydelse, villkor för att den ska bli erhörd, exempel från Koranen och haditerna samt böner som kan göras vid olika tillfällen.

Dua är en plikt som ska utföras inte bara i svåra tider, utan vid alla tillfällen. Det är det dyraste ögonblicket då människan uttrycker sin hjälplöshet och sitt beroende, och öppnar sitt hjärta för Gud. I Koranen säger Gud: ”Böna till Mig, så ska Jag svara er” (Al-Mu’min, 40/60), och meddelar att Han kommer att svara sina bönerande tjänare.

I denna kategori behandlas även olika ämnen, såsom profeternas böner, dhikr och böner som ska läsas morgon och kväll, böner som ska göras vid sjukdom, i svårigheter och i glädje. Dessutom förklaras villkoren för att en dua ska bli erhörd, duans etikett (när, hur och i vilket tillstånd den ska göras) och skillnaderna mellan gemensam dua och individuell dua.