Vår käre bror,
Begreppet ”kabir” (graven) är ett okänt, okäntigt ämne. Därför känner vi till karaktären av den räkning och de frågor som ställs i den världen, så som profeten (fred och välsignelser över honom) har beskrivit den.
När en person dör, blir han eller hon i graven utsatt för förhör av Munkar och Nakir. Om personen är troende, förvandlas graven till en paradisisk trädgård. Om personen är en syndare, förvandlas graven till en av helvetets grop.
Människorna kommer att skickas till samlingsplatsen efter dödensvärlden och där kommer de att ställas till svars för sina handlingar.
Människorna kommer att ställas till svars på domedagen och deras handlingar kommer att avgöra om de får sina handlingar överlämnade till höger eller vänster hand. Därefter kommer de att passera över Siraṭ. De som är förtjänta av paradiset kommer att gå dit, medan de som är förtjänta av helvetet kommer att falla ner i det.
Människan, på grund av sin förmåga till gott och ont, kan nå den mest perfekta ställning bland skapningarna, men kan också sjunka till den lägsta grad. En människa, skapad med en sådan natur, måste givetvis ha alla sina handlingar registrerade. Allt-bevarende Guds beskyddande natur kräver att hans handlingar och gärningar bevaras. Det är nödvändigt att dessa bevarade handlingar vägs på rättvisans våg, och att belöning eller straff ges därefter.
I den koranvers som pekar på denna sanning, sägs det:
”Den dag då vägarna väger upp handlingarna, är det rättvisa väg. De vars goda gärningar väger tungt, de är de som ska räddas. Och de vars goda gärningar väger lätt, de är de som har förlorat sig själva genom att förneka Våra budskap.”
1
Vilket indikerar att den gudomliga rättvisan kommer att visa sig i all sin prakt vid väging av handlingar,
”Gud begår verkligen ingen orätt, inte ens i minsta detalj.”
2
Denna sanning uttrycks även i den heliga versen som lyder:
Därför, när Gud väger människors gärningar på domedagen och uttalar domen om de är goda eller onda, kommer han att göra det baserat på vikten av godhet och ondskan. I Lem’alar grundar sig påståendet att Gud kommer att väga människors gärningar med den stora vågen på domedagen och döma över godhetens seger eller nederlag över ondskan på den ovan nämnda versen.3
I alla våra böcker om teologi anges det tydligt att väging av gärningar i det här livet kommer att ske i det kommande livet. Men det är omöjligt för oss att beskriva karaktären av denna väging med de mått vi har i detta liv. Det är dock säkert att Gud kommer att slutföra räkningen av alla människors gärningar i kort tid och avslöja deras goda och onda handlingar. I detta sammanhang säger Muhammad Ali as-Sâbunî:
”Att handlingar, gott och ont, vägs är inte en otrolig företeelse. Om moderna vetenskaper kan mäta värme, kyla, vind och regn, hur kan då den allsmäktige Gud vara oförmögen att väga människors handlingar?”
4
Trots detta kan vi inte med säkerhet säga hur gärningarna kommer att vägas. Tyngden av gärningar i härskogen och paradiset kan inte beskrivas med de mått vi har i detta liv. Som det sägs i al-Bidaye:
”Mizan (vägskål) är något som används för att fastställa mängden av handlingar, och förnuftet är oförmöget att förstå dess natur. Den kan inte jämföras med jordiska vägskålar. I detta avseende är det säkraste sättet att underkasta sig överleveringen (texterna i Koranen och Haditerna).”
5
Alltså, Gud kommer säkert att väga handlingarna. Han kommer att väga människors goda och onda gärningar med en våg vars art vi inte känner, och Han kommer att visa fram sin mäktiga rättvisa. Om goda gärningar överväger onda, kommer den personen att räddas; annars kommer han att förtjäna straff. Men Gud kan med sin barmhärtighet förlåta igen. Om han har tro, men också har begått synder, kommer han att gå in i paradiset efter att ha avtjänat sitt straff. Han kommer att bli förtjäntagende av Guds oändliga barmhärtighet.
Vi förstår dock av några haditer från Profeten Muhammed (s.a.v.) att det inte är lätt att väga gärningar och att bli kallad till ansvar. I sina böner nämner han ofta…
”O Gud, gör min räkning lätt för mig.”
Det sägs att han beordrade det.
Vi förstår ur hadiserna att människan på den dagen är i ännu större behov av Guds barmhärtighet och förlåtelse, och att hon utan den oändliga bredden av Hans barmhärtighet under räkningen skulle hamna i svåra situationer.6
Kort sagt, på den dagen kommer varje handling i handlingarnas bok att vägas noggrant till dess minsta detalj, och alla kommer att få sina vinst- och förlusträkningar och sina räkningar slutgiltigt stängda. Om goda gärningar överstiger onda gärningar, och vinster överstiger förluster, kommer den personen att vara bland de räddade. Om synder överstiger goda gärningar, kommer den personen att lida förlust.
Den uppgift som en troende bör utföra,
Det handlar om att utföra handlingar där goda gärningar överväger onda gärningar, och vinster överväger förluster, och att på så sätt förbereda sig väl för domedagen. Och
”O Gud, gör min räkning lätt.”
det är att vädja till Gud.
Källor:
1. A’raf-suran, 8.
2. Nisa-suran, 40.
3. Läm’alar, 81.
4. Safvetü’t-tefâsir, I/437.
5. el-Bidaye fî usuli’d-dîn, 92.
6. Musnad, VI/48.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
