– av Süleyman el-Kunduzi
”Yenabiu’l-Mevedde”
Jag vill ha information om verket med titeln [titel] och författarens åsikter. Anledningen till detta är att jag har fått några artiklar av honom, som nästan inte skiljer sig från Kuleinis al-Kafi, och det har sagts att han är sunnit.
– Är denne man sunnit? Det är det som är syftet med min fråga, och vad är karaktären av detta verk? Det är nämligen en bok som är skriven helt i enlighet med den imamiitiska doktrinen.
Vår käre bror,
Den shiitiska prästen Aga Burzug Tehrani, som innehöll shiitiska källor.
”Ez-Zaria”
i verket med titeln
”Yenabiu’l-Mevedde”
Om Süleyman Kunduzi, författaren till , säger han:
Även om han inte var känd som en shiit, var han en gnostiker och boken anses vara en shiitisk skrift.
”Även om Suleiman Kunduzi inte är känd som författare av shia-böcker, så besitter han andlig kunskap och hans…”
’Yenabiu’l-Mevedde’
verket med titeln,
Den anses vara en av de shiitiska böckerna.
”
(1)
som var ledare för folket i Kunduz och Badakhshan
Seyyid Suleiman Belhi al-Kunduzi
Han föddes 1220 (1805) i byn Çal, i staden Hankah, som tillhör Kunduz, nära Belh. Hans fullständiga namn är Sheikh Suleiman ibn Sheikh Ibrahim Hâce Kelan ibn Sheikh Muhammed Baba Hâce el-Husseini el-Belhi el-Kunduzi.(2)
År 1853 lämnade han Belh.
Süleyman Belhî,
Under sina besök i Najaf och Karbala träffade han även imami-teologer, och som ett resultat av dessa möten, tillsammans med några av de som var med i delegationen,
Tillhörande den shiitiska imami-skolan.
har han gjort.(3)
Under Belhî-familjens fyraåriga vistelse i Konya ägnade Sheikh Seyyid Süleyman och hans son Abdülkadir Belhî sig åt läsning och studium av litterära och religiösa verk.(4) Under dessa år träffade Süleyman Belhî även medlemmar av Mevlevi-kretsarna. Han konverterade till Mevlevi-orden mellan 1855 och 1859, under Mehmed Said Hemdem Çelebi’s tid som Çelebi (1815-1859).(5) Han mottog även en hilafetnâme (certifikat om erkännande) av Ahmed Dede, den ansvarige för Şems türbe (Şems mausoleum).(6) Süleyman Belhî flyttade till Istanbul 1278 (1861) på inbjudning av Sultan Abdülaziz (1861-1876) och bodde i ett statligt gästhus i två år. Under sin vistelse i gästhuset fick han tre sekreterare till sin tjänst för att kopiera böcker som han önskade.(7)
År 1284 (1867), medan han förberedde sig för en pilgrimsfärd till Mekka och fick sina nödvändiga utgifter täckta av staten, besökte Osman Selahaddin Mevlevî (d. 1887), den nya ordföranden för Meclis-i Meşâyih, och tolv medlemmar av rådet honom efter döden av Hâfız Feyzullah Efendi, ordföranden för Meclis-i Meşâyih, 1867, för att besöka honom och ta över den lediga plats som Nakşî-sheikh och Mesnevî-hân Feyzullah Efendi lämnat efter sig.
Eyüp-skytten
i
Sheikh Murad Bukhari-moskén
De har meddelat att han har utsetts till dess sheikh. Efter denna utnämning flyttade han till dervish-orden och innehade sheikh-ämbetet i dervish-orden tills slutet av sitt liv. Han bodde i Istanbul i sexton år under sultan Abdülazis regeringstid.
Süleyman Belhî,
Han drabbades av en nervsjukdom och avled på en torsdag den 6 Şaban 1294 (16 augusti 1877). Hans grav befinner sig i begravningsplatsen vid dervish-klostret. (8)
I sina verk söker han inte bara att bevisa Ahl-i Bayt’s överlägsenhet, utan också att bevisa den shiamuslimska imamitiska skolas korrekthet. (9)
“Ecma’u’l-fevâ’id”, “Muşriku’l-ekvân”, “Gıbtatu’l-emân” och “Yenâbî’u’l-mevedde”
har han skrivit fyra verk med dessa titlar. (10)
Av dessa böcker som han skrev på arabiska, endast
”Källan till kärleken”
den har tryckts två gånger. (11) Manuskript av hans övriga verk har överförts till några av våra bibliotek. (12)
Fotnoter:
1. Se ez-Zeria, 25/290.
2. Seyyid Süleyman Belhî, Yenâbîu’l-mevedde, vol. I, Matbaa-i Ahter, Istanbul, 1301, s.1
3. Tebrizî, Muhammed Tâhir, Hal Tercümesi av Seyyid Süleyman Belhî, manuskript, Mevlâna Müzesi Abdülbaki Gölpınarlı Kitaplığı, nr. 147, s. 1-2; Gölpınarlı, A., Mevlevilikh efter Mevlâna, s.401
4. Gölpınarlı, A., Katalog över manuskript i Mevlâna-museet, vol. II, Türk Tarih Kurumu Basımevi, Ankara, 1971, s. 359
5. Gölpınarlı, A., Mevleviorden efter Mevlana, s. 401
6. Gölpınarlı, A., Mevlevismen efter Mevlana, s. 113, 401-404
7. Burhâneddîn Belhî, Defter-i kuyûdât, s. 18
8. Şenalp, Mithat Recai, “Sheikh Murad-komplexet i Eyüpsultan”, Lâle, år:1, nummer:1, Juli-1982, s.23
9. Gölpınarlı, A., Mevleviorden efter Mevlana, s. 401
10. Abdülbaki Gölpınarlı nämner namnen på de tre sista verken (se Gölpınarlı, A., Mevlevilik efter Mevlana, s.401). Ibnülemin nämner, förutom de nämnda böckerna, ett femte verk med titeln İ’câzu’l-Kur’ân (Ibnülemin, Mahmut Kemal İnal, Senast århundrades turkiska poeter, tredje upplagan, vol. I, Istanbul, 1988, s. 182).
11. Yenâbî’u’l-mevedde, vol. I-II, Istanbul 1301, Ahter Matbaası, Istanbul 1302, İraniye Matbaası.
12.
Exemplar av verken:
Muşrıku’l-ekvân, Süleymaniye Ktp. Yazma Bağışlar 1364,1365 (kopist: Muhammed Musa, kopieringsdatum: Istanbul 1325); Gıbtatu’l-emân, Yazma Bağışlar 1363 (kopist: Muhammed Musa, kopieringsdatum: Istanbul 1327, Mevlâna Müzesi A. Gölpınarlı Kitaplığı 66 (en ofullig, ofullig kopia skriven med författarens handstil). Ecma’u’l-fevâ’id (registrerad som İcâzü’l-Kur’ân), Süleymaniye Ktp. Yazma Bağışlar 1367 (kopist: Muhammed Musa, kopieringsdatum: Üsküdar 1328); se Yusuf Öz “Süleyman Belhî Ailesi ve Son Mevlevî Postnişinleri İle Mektuplaşmaları”, X. Milli Mevlâna Kongresi Tebliğler, C I-, 2-3 Mayıs-2002-Konya, 149-161.
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
