Vår käre bror,
I böcker om islamisk jurisprudens finns en allmän och vag beskrivning som anger att det inte är tillåtet att dekorera moskéer. Utgångspunkterna för våra teologer är följande:
Koranen
”Endast de som tror på Gud och den yttersta dagen ska bevara och vårda moskéerna.”
(Al-Tawbah, 9/18)
”Mamur etme” (göra livlig/befolka) beskriver både att bygga och bebygga, samt att liva upp, fylla och göra funktionellt. Uttrycket kan även förstås som att pryda och försköna moskéer.
Profeten Muhammeds (s.a.v.) moské var enkel. Den hade enkla tegelväggar och var täckt med palmfibrer. Att bygga utsmyckade moskéer strider mot profetens förebild.
Men det fanns ingen annan möjlighet vid den tiden. Det var det enda som kunde göras i nödfall. Profeten (fred och välsignelser vare med honom) byggde moskén så, men han förbjöd inte att bygga en mer perfekt och utsmyckad. Husen var också sådana på den tiden, men nu diskuterar ingen perfektionen av husen.
I en hadis sägs det,
”att pryda moskéer är ett tecken på att domedagen närmar sig”
(se Musnad, 3/134)
Det sägs.
Men att moskéer pryds med dekorationer inte nödvändigtvis betyder att det är ett tecken på domedagen, och att det därför är otillåtet. Allt som indikerar att domedagen närmar sig är inte nödvändigtvis ont.
Av detta material kan man dra slutsatsen att det är onödigt och till och med obehagligt att dekorera moskéer, om det inte finns en rimlig anledning. Men i tider som nu, när moskéer är ett tecken på identitet, har det blivit nästan en nödvändighet att de ska vara extremt estetiska. Å andra sidan bör det inte betraktas som dekoration att måla moskéer i alla färger, utan snarare som ett tecken på smaklöshet.
Det är mekruh (avrådligt) att dekorera, förguldning eller hänga upp olika tavlor på platser i moskén som kan ses av dem som ber.
Det anses vara olämpligt att använda pengar som samlats in för moskébyggnad till dekoration. Dekorationer får endast utföras med egna medel, eller så ska det anges för den som ger pengarna att de ska användas till dekoration.
Det är bättre att pengarna som samlas in för moskén används till att lära gemenskapen och barnen sanningarna, i stället för att dekorera moskén.
(se Prof. Dr. Faruk Beşer, Det moderna livet med fatwa)
Ibn Hajar al-Askalani behandlade ämnet mer detaljerat och sammanfattade det med att han nämnde att Imam Azam Abu Hanifa tillät dekoration av moskéer och bönrum.
1.
Det är enhälligt oönskvärt att pryda och försköna moskéer om det distraherar de som ber.
2.
Om prydnaderna görs för att skryta och visa upp sig, är det också ogiltigt. Att bygga en moské i det syftet är lika ogiltigt som att pryda den.
3.
Att bygga moskén robust och att använda material som kalk för detta ändamål är enligt oss tillåtet, inte förbjudet. Bukhari och Muslim har överlevererat en hadith från Osman ibn Affan:
”Den som bygger en moské för Allahs skull, kommer Allah att bygga ett palats för honom i Paradiset.”
Hadis-i Şerif och de handlingar som utfördes i moskén under kalifatet av Hz. Osman är ytterligare bevis för vår åsikt. (Abu Dawud rapporterar…)
”Jag har inte blivit bemyndigad att uppföra moskéer”
Hadisens innebörd strider inte mot vår åsikt. Det finns nämligen inget som indikerar ett förbud. Att inte bli bemyndigad att göra något, innebär inte att det är avrådligt. Ibn Abbas’s…
”Vid Gud, ni ska pryda moskéerna på samma sätt som judarna och kristna pryder sina (kyrkor och synagogor).”
(Abu Dawud, Salât 12) är en avbruten hadit. Även om vi antar att den är höjd till den höjd av en hadit som är direkt från profeten, så kan den tolkas som att man inte ska dekorera och pryda moskén i en sådan utsträckning att det distraherar församlingen.
4.
Det är förbjudet att bygga moskéer genom att tvångsvis ta andras egendom.
5.
Det är också förbjudet (haram) för en stiftare att låta en moské byggas med stiftelssegods som inte är avsett för moskébyggnad.
Utifrån Ibn Hajjars ord och Abdullah ibn az-Zubayrs uppförande, när han byggde och höjde Kaaba, kan man dra slutsatsen att det är tillåtet att bygga moskéer som är robusta och höga.
(se Sunan-i Abu Dawud, översättning och kommentar, Şamil Yayınları 2/203-204)
Med hälsningar och bön…
Islam i fråga och svar
Kommentarer
müttaki586
Den sista meningen sammanfattar ämnet.
